De räddar klimatet – från operationssalen

Östersunds sjukhus är först i landet med att återvinna anestesigaser från operationer. Specialistsjuksköterskan Toni Jonsson har drivit gräsrotsprojektet som både stöttar miljön och ger bättre vård.
På centraloperation används flera klimatskadliga gaser vars utsläpp går rakt ut i luften via sjukhusets utsug. De vanligaste är lustgas, sevorane och desfluran. Den sista ger effekt för patienten både vid sövning och uppvaknande, men en liter av gasen motsvarar utsläpp av 2,5 ton koldioxid.

– Anestesigaser är sövningsmässigt bra och kontrollerbara i dosering. De fungerar ypperligt för patienter vid operationer men är desto ovänligare för miljön, säger anestesisjuksköterskan Toni Jonsson, som arbetar på centraloperation vid Östersunds sjukhus och har ett medicintekniskt ansvar.
De senaste åren har flera sjukhus börjat investera i anläggningar för att destruera lustgas, till exempel vid förlossningar. Men andra anestesigaser har det inte funnits något utbyggt sätt att samla in. På Toni Jonssons arbetsplats har miljödiskussioner ofta gjort att de valt bort desfluran till fördel för sevorane. Tills nu.
”Högg som en kobra”
Förra året blev Toni Jonsson kontaktad av medicinteknikföretaget Baxter som frågade om operationsavdelningen ville pröva en ny reningsanläggning av anestesigaser i ett pilotprojekt.
– Jag högg som en kobra. Vi har ju gaser som jag vet inte är bra för atmosfären, säger Toni Jonsson.
En gasuppsamlare monterades utanpå varje anestesiapparat för att samla in de överblivna anestesigaserna. Totalt finns nu 22 stycken på centraloperation.
– Ombyggnaden gjordes på drygt 10 minuter av våra medicintekniska ingenjörer, säger Toni Jonsson.

Tekniken innebär att utandningsluften från patienten går till en absorber på anestesiapparaten som innehåller aktivt kol av kokosnötter. Behållaren övervakas av en elektronisk enhet som känner av när gasuppsamlaren börjar bli full och behöver bytas.
– Vi behöver inte byta dem bara för att vi byter gas utan vi kan köra sevorane och desfluran om vartannat till absorbern är full, säger Toni Jonsson.
De fulla gasuppsamlarna plomberas sedan och skickas tillbaka till företaget Baxter i Tyskland inom systemet för medicinska gasleveranser.
– De kan återvinna gaserna och därmed behöver det inte nytillverkas lika mycket. Den enda gas som förbrukas är den som patienten gör av med under anestesin. Resten samlas upp och säljs på nytt, säger Toni Jonsson.
Personalen har inte sett någon säkerhetsrisk med det nya arbetssättet hittills, apparaturen övervakas noga.
– Vi kan fortfarande dra i gång utsuget om vi skulle upptäcka att det läcker, säger Toni Jonsson.
Kostnaden för sjukhuset beräknas bli mindre än 100 000 kronor per år. Det som krävs är att köpa in nya absorbrar och transportera bort dem när de är fulla.
Slutat helt med lustgas
En annan effekt av projektet är att de slutat med lustgas på centraloperation.
– I samband med återvinningen fasade vi ut lustgasen fullständigt, dels för att den inte används längre, dels för att den inte är bra för miljön och inte går att återanvända i vårt system, säger Toni Jonsson.
Projektet har väckt uppmärksamhet i sjukvården runtom i landet.
– Sundsvalls sjukhus blev eld och lågor och ska göra en liknande pilot. Hudiksvalls sjukhus och flera sjukhus i Stockholm har också hört av sig och vi har fått föreläsa. Man märker att det finns ett sug, att miljöarbete uppmärksammas, säger Toni Jonsson.
Förra året fick han och kollegan anestesisjuksköterskan Josefine Bergstrand ta emot Östersunds kommuns miljöpris för sitt gräsrotsarbete. De har också blivit intervjuade i flera medier.
Hur känns det att få pris och bli uppmärksammad?
– Jag är inte så medietränad, jag tyckte bara det var jobbigt. Det var inte därför jag startade det här. För mig handlar det om att vi i Östersund ska få landets bästa miljö. Det är viktigt att vi i vården hjälper till.
Vad gjorde ni för de 10 000 kronor ni fick i pris?
– Jag föreslog att vi skulle använda dem till fika. Det tillfredsställer en annan miljöaspekt – nämligen arbetsmiljön. Vi är 150 personer på avdelningen så vi har spritt ut summan på trivsel för alla.
PROBLEMET-LÖSNINGEN-RESULTATET
PROBLEMET
Anestesigaser från operationer släpps ut i atmosfären och bidrar till utsläppen av växthusgaser. Anestesigas har flera gånger högre klimatpåverkan än koldioxid. En liter desfluran motsvarar utsläpp av 2,5 ton koldioxid.
LÖSNINGEN
En absorber med filter monteras på anestesiapparaten som kan samla upp anestesigaser som sevufleran och desfluran. Företaget Baxter levererar utrustning som samlar gasutsläpp på Östersunds sjukhus och återvinner sedan gaserna i Tyskland.
RESULTATET
Personalen på centraloperation har slutat diskutera om de ska använda desfluran eller ej. De använder den narkosgas de tycker är bäst för patienten. De har också valt att sluta med lustgas inom operation. Region Jämtland Härjedalen återvinner i dag sina utsläpp av anestesigaser. Utsläppen motsvarade tidigare cirka 27 ton i koldioxid (2020).
De totala uppmätta koldioxidutsläppen för hela Region Jämtland Härjedalen var cirka 1 189 ton år 2020. Utsläppen från anestesigaserna utgjorde endast två procent. En stor miljövinst med projektet är enligt regionens miljöhandläggare om de kan sprida en ny återvinningsmetod till andra regioner som har mycket större anestesigasutsläpp än de.