De ska bedöma nya FoU-skrifter

Ett redaktionsråd är tillsatt för att ge förslag på vilka forskningsrapporter som ska ges ut i FoU-serien. De kommer att arbeta under ledning av Gun Blomstergren på Vårdförbundet. Vårdfacket ställde tre frågor till redaktionsrådet:1.Vad kommer du att bidra med? 2.Vilka böcker tycker du ska prioriteras? 3.Vad läser du helst?

Carin Norberg
barnmorska och magister i omvårdnad, universitetsadjunkt vid Hälsohögskolan i Umeå:

1. Min erfarenhet som sjuksköterska och barnmorska i öppen och sluten vård. Jag har förankring i barnmorskeyrket och i omvårdnadens teori och kliniska del. Som lärare vet jag hur det ser ut i utbildningen och vilken litteratur som kan vara relevant. Det är viktigt att FoU-rapporterna är lättillgängliga och användbara även för studenterna.

2. Utvecklingen mot evidensbaserad omvårdnad är angelägen att bevaka och synliggöra parallellt med det som ges ut av SBU. Rapporter där sjuksköterskans område fokuseras som sår, ätandet, nutrition och elimination är viktiga, liksom de som lyfter fram patienternas resurser tillsammans med problem och risker. Inte minst för att sjuksköterskan/barnmorskan ska kunna argumentera för omvårdnaden utifrån forskning och utveckling.

3. Jag läser ny facklitteratur för att bedöma om det är relevant att ta in i utbildningen. Jag läser även skönlitteratur och självbiografier, där människor skriver om sina upplevelser, samt deckare.

Albert Westergren
leg sjuksköterska och med dr, forskarassistent vid Lunds universitet:

1. Jag har kopplingen mellan forskning och klinisk verksamhet. Jag vill bland annat verka för att den kliniska tillämpningen av forskningsresultaten görs tydlig i den litteratur som ges ut.

2. De som tar upp kliniska problem och beskriver åtgärder som kan vidtas i den praktiska omvårdnaden. Exempel på områden är sårvård, intensivvård, ätande och urologisk omvårdnad.

3. Historia, särskilt sjuksköterskans historia. Och böcker som jag känner ger nytta i praktiken, som beskriver metoder för att utföra omvårdnad och som vilar på vetenskaplig grund… och Harry Potter.

Marianne Omne Pontén
leg juksköterska och med dr Dalarnas forskningsråd och Centrum för klinisk forskning i Falun:

1. Jag har arbetat för att all vårdpersonal, även de utan egen forskningserfarenhet, ska förstå värdet av att kunna ta del av forskningsresultat. Det har gett mig en ökad insikt i vilken kunskap som praktiker frågar efter och vad verksamheten kan behöva. Mitt kunskapsintresse är brett; jag rör mig på ett stort fält, inte bara i utbildningsvärlden.

2. Böcker om den forskning som finns, både teorier och begrepp och även inom smala områden. De ska ha bra språk, rätt nivå och god hantering av referenser och inte vara för tunga eller omfattande. Antologier, där olika författare redovisar sina perspektiv på ett fenomen, är särskilt viktiga. Jag vill stödja även udda, spännande och nya böcker som hjälper oss att se och förstå gamla fenomen utifrån nya perspektiv – men kvaliteten är naturligtvis avgörande.

3. Jag är allätare, men jag läser gärna en del samhällsvetenskap. Det är viktigt med bred kunskap. Man måste kunna sätta in saker i olika sammanhang, som nu det här med stamcellsforskningen.

Kaety Plos
biomedicinsk analytiker och med dr, koordinator för forskningscentrum vid institutionen för omvårdnad i Göteborg:

1. Jag har bred överblick med biomedicinska analytiker-ögat som grund. Arbetar i både sjuksköterske- och biomedicinska analytikerutbildningen och kan därför se över gränserna och fånga upp de behov som finns och det som händer på universitetet – mer än i den kliniska verksamheten.

2. Det är viktigt att ge ut böcker som för ut forskning och gör forskningsresultaten tillgängliga och användbara för biomedicinska analytiker, barnmorskor och sjuksköterskor verksamma såväl inom den kliniska verksamheten som i utbildningen. Det är viktigt att de böcker som ges ut i FoU-serien inte blir traditionella läroböcker utan verkligen lyfter fram den vetenskap som produceras av våra kolleger.

3. För att vidga mig läser jag gärna populärvetenskaplig
litteratur från andra forskningsområden som ger mig överblick. När det gäller min egen specialitet läser jag mest forskningslitteratur.