De vill överbrygga generationsklyftorna på laboratorierna

Hur ska vi lyckas överbrygga generationsklyftorna mellan de biomedicinska analytiker som har gått den äldre yrkesutbildningen och den nya generationen med akademisk examen? Den frågan försöker Erica Näslund och Karin Ebbinghaus besvara under IFBLS pågående världskongress i Sydkorea.

19 september 2006

Själva arbetar de sedan tre år tillbaka som biomedicinska analytiker på Capio Diagnostiks mikrobiologiska laboratorium på S:t Görans sjukhus i Stockholm.

– Vi som har gått den nya generella utbildningen har lärt oss att ständigt pröva nya metoder och att ifrågasätta gamla invanda arbetssätt. För den som är ny är det frustrerande att ständigt få höra att ingenting går att ändra på, att ?så har vi alltid gjort?, i stället för att se till möjligheterna med att tänka i nya banor, säger Karin Ebbinghaus.

De äldre har ofta djuplodade kunskaper inom ett smalt fält medan de yngre kan lite om mycket och därför behöver få tid på sig att borra på djupet.

– Nyutbildade får ofta höra från den äldre generationens biomedicinska analytiker att den nya utbildningen inte är tillräckligt praktisk. Vi tror att det bästa vore att kombinera de båda gruppernas kompetenser, säger Erica Näslund.

På biomedicinska analytikernas världskongress i Sydkorea ställer de ut en poster med titeln Mind the gap! Can we overcome our differences?

Inga studenter på Capio i Stockholm

Själva arbetar de på en arbetsplats som inte tar emot studenter, vilket de tror är en stor del av förklaringen till varför det uppstår spänningar mellan generationerna på just deras laboratorium.

Trots att de båda är 29 år är de yngst bland kollegerna.

– Vill vi få in de unga på arbetsplatsen är praktiken oftast det bästa marknadsföringsverktyg.

– Om man inte har några studenter får man inte heller några influenser utifrån, man vet egentligen inte vad det är som lärs ut på utbildningen och man missar mycket av det senaste inom ämnesområdet. Med studenter skulle båda generationerna få större förståelse för varandras sätt att arbeta. En mix av unga och gamla är alltid att föredra, säger Karin Ebbinghaus.

Tillsammans har de satt samman en studentpolicy som dels beskriver hur utbildningarna ser ut vid de olika högskolorna, dels ger förslag på hur man inom företaget skulle kunna skapa en handledarorganisation, bland annat genom att låta den äldre generationen fungera som mentorer för den yngre.

Än har arbetsgivaren inte sagt ja till att ta emot studenter, men såväl Erica Näslund som Karin Ebbinghaus är hoppfulla.

– Om vi i framtiden ska kunna ersätta de 40-talister som snart går i pension måste vi helt enkelt öppna upp för studenterna.

Bara var fjärde äldre har legitimation

För att spegla skillnaderna mellan generationerna har de låtit 20 av sina kolleger svara på en enkät dels om synen på att ta emot studenter, dels om det faktum att biomedicinsk analytiker numera är en legitimerad yrkestitel.

Nära 60 procent av de som svarat på enkäten har gått den äldre utbildningen. Av dessa har endast 27 procent sökt legitimation medan 67 procent av dem med den nya utbildningen gjort det.

– Det är ett nedslående resultat. Legitimationen är ju ett sätt att visa patienten att vi tar ansvar för det vi gör. Ytterst handlar det om att kunna garantera patientsäkerheten. Säg den arbetsgivare som skulle låta en sjuksköterska jobba kvar om det visade sig att hon saknade legitimation, säger Erica Näslund.

Det som gläder dem med enkäten är dock att samtliga som besvarat den är positiva till att ta emot studenter.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida