Delseger för Jämo i barnmorskemålet

Värdet av arbetstidsförkortning ska inte räknas in när lönen mellan barnmorskorna och klinikingenjören i Örebro jämförs, enligt en rekommendation till EU-domstolen. När det gäller ob-ersättningen bollas frågan tillbaka till svenska Arbetsdomstolen.

10 januari 2000

Det så kallade barnmorskemålet i Örebro började egentligen redan den 20 september 1994. Då kom en anmälan om lönediskriminering till Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, från Kia Wetterberg, barnmorska i Örebro. Jämo Lena Svenaeus förde ärendet till Arbetsdomstolen ad som kom med sin dom i början av 1996.

Eftersom ad tyckte att den arbetsvärdering (jämförelsen mellan Kia Wetterbergs och två klinikingenjörers arbete) som låg till grund för Jämos talan var för dålig, ansåg domstolen inte att den överhuvudtaget kunde ta ställning i själva lönediskrimineringsfrågan. Däremot fastslog ad att det var möjligt att jämföra de två yrkena.

Lena Svenaeus gav dock inte upp. För två år sedan hölls en ny huvudförhandling i ad. Den gången hade Jämo gjort en jämförelse mellan Kia Wetterberg och hennes kollega Kristina Ellmén och en av de två tidigare klinikingenjörerna.

Valde att ajournera
Inte heller den här gången blev det något avgörande. ad valde i stället att ajournera målet och begära ett utlåtande från EU-domstolen i några avgörande frågor:

*Ska man, när lönerna jämförs, i grundlönen räkna in den ersättning som barnmorskorna har för att de arbetar ob-tid? Något som Örebrolandstinget, företrätt av Landstingsförbundet, hävdar, men som Jämo motsätter sig.

*Ska i grundlönen räknas in värdet av den arbetstidsförkortning som barnmorskorna får för att de arbetar treskift? Något som landstinget även hävdar och som Jämo också motsätter sig.

I höstas förde Jämo och landstinget fram sina argument på nytt, den här gången i eu-domstolen i Luxemburg.

Den 16 december kom det första eu-utslaget, genom den så kallade generaladvokaten; en jurist som bedömer målet och lämnar en rekommendation till eu-domstolen.

Den rekommendationen måste ses som en delseger för Jämo. Generaladvokaten skriver nämligen i sitt utlåtande att varje enskild del av lönen ska betraktas för sig. Generaladvokaten skriver om ob-ersättningen att »ersättningen tycks vara avsedd för att kompensera för det besvär och de störningar på familjeliv och socialt liv samt sovvanor som är ett resultat av de olika skift som ger rätt till ersättningen«.

Med andra ord, ob-ersättningen är inte grundlön utan ersättning just för att man arbetar på obekväm tid.

Går helt på Jämos linje
Men frågan är mer komplicerad än så, menar generaladvokaten. Landstinget har nämligen hävdat att lönen för barnmorskorna i förhandlingarna har satts med hänsyn till att de arbetar skift och får ersättning för ob-tid. Därför överlåter generaladvokaten frågan till ad för ett avgörande om detta stämmer.

När det gäller arbetstidsförkortningen går generaladvokaten helt på Jämos linje. Han skriver:
»Det framgår av handlingarna i målet att arbetstidsförkortningen utgör en kompensation för treskiftsarbetet. Av detta följer enligt min mening att arbetstidsförkortningen inte ska beaktas vid lönejämförelsen. För att göra en korrekt jämförelse ska man följaktligen jämföra barnmorskornas grundlön per månad med jämförelsepersonens grundlön per månad, utan att justera barnmorskornas löner i förhållande till arbetstidsförkortningen.«

Så långt generaladvokatens bedömning.

Även om Jämo nu fått stöd för sin uppfattning i de här två frågorna är det inte säkert att eu-domstolen kommer att hålla med. Visserligen är det vanligast att den följer en generaladvokats bedömning, men det har funnits undantag.
Osäkerheten finns alltså kvar ytterligare en tid.

Domen gäller bara barnmorskorna
Sedan återstår dessutom huvudförhandlingen i ad och domen där. Då handlar det om grundfrågan, om Kia Wetterberg och Kristina Ellmén är lönediskriminerade i förhållande till klinikingenjören? Den frågan valde generaladvokaten att inte ta ställning till.

Till sist: domen i ad gäller enbart de två barnmorskorna, inga andra. Däremot – om ad anser att de är lönediskriminerade och utdömer någon form av skadestånd – kan domen ändå få konsekvenser för andra i framtiden.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida