Demensvården ska ses över

Det finns samverkansbrister i vården av demenssjuka. Det har regeringen fått signaler om från Socialstyrelsen, anhörigorganisationer och forskningen, och nu tillsätts en arbetsgrupp.

Hur demenssjuka och deras anhöriga bemöts i de olika sjukvårdssystemen, de unga dementas och de anhörigas behov av stöd, personalens utbildningsbehov, tillgång till särskilt boende samt hur tvångs- och skyddsåtgärder inom demensvården ska undvikas, är exempel på områden som gruppen ska kartlägga.

Arbetsgruppen ska också identifiera utvecklingsområden.

– Unga dementa måste lyftas fram och det måste till särskilda stödåtgärder till anhöriga till unga dementa, poängterar Catharina Morthenson Ekelöf som är departementssekreterare på socialdepartementet.

Avsikten är också att ta reda på om det exempelvis finns geografiska olikheter eller andra faktorer som gör att tillgänglighet till utredning, diagnos och medicinsk behandling varierar.

– Idag har 20–30 procent av de demenssjuka tillgång till de nya medicinerna, vilket kan bero på att många är gamla och kanske inte skulle ha så stor glädje av dem. Men vi vill titta på om det också är så att tillgängligheten är låg, säger Catharina Morthenson Ekelöf.

Klart till nästa sommar
I den planerade arbetsgruppen ska forskare, sakkunniga, representanter för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, anhörigorganisationer samt representanter från socialdepartementet ingå.

Demensförbundet är positivt till att en arbetsgrupp tillsätts och kommer att medverka om en inbjudan kommer, men beklagar att det tar ett år innan arbetet ger resultat. Arbetsgruppens granskning ska vara klar till nästa sommar.

– Vi vet redan var bristerna finns. Nu behövs omedelbara åtgärder; tillsynen över demensvården måste samordnas i en oberoende tillsynsmyndighet. Det behövs också mer pengar, och de ska vara öronmärkta, för att bland annat utbilda personalen, säger Sten-Sture Lidén, förbundssekreterare i Demensförbundet.