Den goda nödlösningen

Det kan vara dags att diskutera om dagen-efter-piller ska säljas över disk på apotek. Jag tror att kvinnor är mogna att ta ansvar för metoden, säger Tanja Tydén, barnmorska och lektor vid Uppsala universitet.

 Alla svenska kvinnor känner inte till att de kan använda så kallade dagen-efter-piller när den vanliga preventivmetoden misslyckats; när p-pillret glömts bort eller kondomen har gått sönder.

– Metoden är fortfarande ganska okänd trots att den funnits relativt länge, säger Tanja Tydén, som efterlyser ökad information om dagen-efter-piller och anser att det nu är dags att göra dem mer tillgängliga.

Dagen-efter-pillret, också kallat akutpiller, morning after pill eller pca, postcoital anticonception, blev godkänt av Läkemedelsverket 1993.

Tabletterna, som är receptbelagda, kan skrivas ut av barnmorska eller gynekolog vid kvinnokliniker, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar. Senast 72 timmar efter samlaget måste kvinnan ta två av de tabletter som ska förhindra oönskad graviditet. Tolv timmar efter första dosen ska ytterligare två tabletter tas. Det vanligaste är att inte någon befruktning hinner ske innan medicinen sätts in. Om ägget blivit befruktat gör behandlingen att det inte hinner få fäste i livmoderväggen.

En bra nödlösning
– Det är naturligtvis ingen metod som ska ersätta andra preventivmedel, säger Tanja Tydén. Det är en nödlösning, men en mycket bra sådan, som kan spara både kvinnors lidande och samhällets pengar genom att sänka antalet aborter.

– Vi vet att många aborter görs helt i onödan. Många av de kvinnor som söker abort har försökt att skydda sig men av olika skäl har det inte fungerat.

En bra nödlösning, men ännu så länge ingen större succé i Sverige. Varför inte?

Anledningarna kan vara flera, enligt Tanja Tydén.

För det första har informationen på många håll varit så otydlig att många förknippar pca med abortpiller, vilket det ju inte alls handlar om. Det har gjort att debatten kring pillren har blivit »moralisk«, såtillvida att många känt rädsla för att en öppenhet om metoden skulle leda till missbruk.

För det andra har hanteringen av läkemedlet inte varit bra. Inget läkemedelsbolag har ännu så länge velat satsa på att lansera ett specifikt pca. Det skulle vara för kostsamt, anser man. 1993, vid Läkemedelverkets godkännande, existerade ett tyskt fabrikat, som relativt snabbt försvann från den svenska marknaden. I dag är pca helt enkelt högdoserade Follinett p-piller.

– Det vanligaste är att barnmorskan klipper två plus två tabletter direkt från kartan. En annan möjlighet man har är att skriva ut recept på en hel karta till patienten. Ett speciellt preparat skulle  definitivt ge metoden ökad legitimitet.

Obefogad rädsla för missbruk
När pca introducerades i Sverige riktades informationen framför allt till tonårsflickor. Senare har det visat sig att de kvinnor som gör flest aborter är äldre, mellan 25 och 29 år, och att det snarare är den gruppen som i första hand bör informeras.
I dag är det främst yrkesgruppen barnmorskor som är ansvariga för informationen. Men en undersökning förra året från Folkhälsoinstitutet visar på en kluvenhet från vårdpersonalens sida inför att informera patienterna om pillret. Många tyckte att metoden i och för sig är bra och att så många kvinnor som möjligt bör känna till den. Samtidigt ville de inte informera för mycket av rädsla för att kvinnor ska se pca som ett regelrätt
preventivmedel.

– Jag tror att den rädslan är obefogad, säger Tanja Tydén. Den undersökning vi har gjort bland unga kvinnor som fått pca på mottagningarna här i Uppsala visar att bara var fjärde patient hade prövat metoden tidigare. Det tyder inte på något missbruk.
Uppsalaundersökningen, som gjordes för att få fram bakgrundsfakta om de kvinnor som använder pca, omfattar 762 kvinnor, som vid sitt besök på mottagningen fyllde i ett formulär med frågor om bland annat sin sexuella bakgrund, relation, tidigare preventivmetod, anledningen till varför de sökt hjälp för att få pillret och hur de hade fått information om metoden.

De flesta använde kondom
Större andelen tillfrågade var studerande, medelåldern var 19,8 år och 72 procent hade stadigt sällskap sedan minst en månad. En övervägande del svarade att de vanligen använde kondom som preventivmetod men att den just vid det här tillfället antingen hade spruckit eller glidit av.

Omkring en femtedel hade inte skyddat sig alls. 18 procent var oroliga i allmänhet för att bli med barn. 12 procent hade haft avbrutet samlag. Två procent hade glömt att ta sina p-piller.

– Huvudorsaken, som de flesta anger, är att de fått problem med kondomen. Det är i alla fall så de förklarar sin situation. Hur många som verkligen använde kondom kan vi ju inte vara helt säkra på, kommenterar Tanja Tydén.

Undersökningen visar att de allra flesta har fått information om metoden genom kompisar.

– Det innebär att informationen från mottagningarna behöver förbättras och utökas. Intressant är också att en stor grupp, nära 40 procent, inte alls diskuterat preventivmetod med sin partner före samlaget. Det måste få oss som arbetar med sex- och samlevnadsfrågor att förstå att sexualitetens uttryck, trots upplysning och information, många gånger är irrationell. Hur klok och informerad man än är så kan det gå snett. Då bör kvinnan snabbt och enkelt kunna rädda situationen genom att ta sina dagen-efter-piller.

Sexualiteten är irrationell
Vilka skulle konsekvenserna kunna bli om tabletterna kunde köpas receptfritt på apoteket?

– Det vet vi naturligtvis inte riktigt säkert, svarar Tanja Tydén. En fördel skulle vara att kvinnan inte behöver vänta till måndag morgon för att få pillren av en barnmorska. En annan konsekvens skulle kanske bli att en del kvinnor, särskilt om de bara har sporadiska sexuella kontakter, skulle välja att använda pca i stället för p-piller. Kanske skulle ungdomsmottagningarna tappa många unga tjejer, som genom att de kan köpa pillren receptfritt på apoteket, inte får chans att träffa en barnmorska och därigenom möjligheten till preventivmedelsrådgivning.

– En annan risk med fri försäljning är att män kanske skulle ta mindre ansvar för att använda skyddsmedel när de vet att tjejen kan rädda situationen genom att gå till apoteket nästa morgon.

Om tabletterna skulle säljas över disk på apoteket skulle det vara apotekarens uppgift att informera om läkemedlet och om vikten av att kvinnan söker upp en barnmorska eller läkare för kontroll tre till fyra veckor efter behandlingen.

Onödigt moraliserande
Kan det inte kännas utsatt att tala om intima frågor på ett apotek?

– Jo, naturligtvis. Men om informationen om pillren var bättre från början så skulle kvinnor redan ha fullgod kunskap om metoden och kanske inte behöva så mycket information på apoteket, svarar Tanja Tydén.

– Det finns många aspekter att ta ställning till och frågan är inte helt enkel.

Men trots att det finns vissa nackdelar står Tanja Tydén fast vid att det är viktigt att satsa mycket mer på informationen för att ge kvinnor möjlighet att själva göra ett val.

– Okunnighet kan ge obefogad rädsla. Det finns en hel del moralism i debatten om den här metoden, som jag tycker inte är riktigt värdig unga kvinnor. Kan vi tillåta att unga tjejer kan köpa ut huvudvärkstabletter receptfritt på apoteket, så ska vi också kunna ge dem ansvaret att köpa ut pca. Min erfarenhet av den svenska kvinnan är att hon sköter sin preventivmedelsanvändning på ett bra sätt. Det är alltid ansvarsfullt att göra det bästa av den situation man befinner sig i.

Barnmorskan Margareta Lhådö på Studenthälsan håller med.

– Det är mycket viktigt att vi barnmorskor diskuterar den här frågan. Det är särskilt viktigt att fånga upp de unga flickorna. För övrigt tycker jag att det skulle vara bra om kvinnorna får en valfrihet. Den som vill ska kunna få komma och träffa kompetent personal på en mottagning. Övriga ska få slippa.