Den största frågan är vår

Till Vårdfacket får vi med jämna mellanrum pressmeddelanden med ett innehåll som i kraft av sin betydelse egentligen kunde slå ut allt annat i tidningen. Ändå sällar vi oss till andra medier och tar alltför sällan upp ämnet. När jag ringer Håkan Ahlström, som skriver och förmedlar dessa pressmeddelanden, bekräftar han bilden: »Ett länge pågående elände har sällan så stort nyhetsvärde, men vi gör så gott vi kan för att skapa intresse för frågan.«

Håkan Ahlström arbetar för Unaids, fn:s organ för hiv/aids. Han har till uppgift att föra ut den information som tas fram av Unaids till media.

Inför den internationella aidsdagen presenterade Unaids och who i slutet av november den senaste rapporten om hiv/aidsläget i världen. Siffrorna är ofattbara och ökar i varje ny rapport.

65 miljoner människor i världen har nu smittats med hiv. Av dessa har 23 miljoner dött i aids. 42 miljoner lever i dag som hivsmittade, varav 30 miljoner i Afrika, huvudsakligen i länderna söder om Sahara.

3,1 miljoner människor dog i aids förra året, däribland 610 000 barn under 15 år. I Afrika dog 2,4 miljoner aidsdöden.

Siffrorna är som sagt ofattbara. Det är svårt att föreställa sig vidden av katastrofen. Jämförelser har gjorts med digerdöden på medeltiden. I samband med den senaste rapporten konstaterades att dödssiffrorna i aids nu troligen är liknande digerdödens.

Hur befolkningsmängden i världen såg ut på medeltiden är det naturligt nog svårt att bestämma. Enligt siffror i Dick Harrisons bok Stora döden dog mellan en tredjedel och hälften av alla invånare i Europa, vilket innebar mellan 26 och 40 miljoner människor.

Pesten hade ett mer dramatiskt förlopp än dagens aidssjukdom. På några veckor kunde hela byar ställas öde och städer förlora halva sin befolkning.

Jämförelser mellan de bägge epidemierna är naturligtvis svåra att göra. Medeltidens samhälle var så olikt vårt. Forskare har dock pekat på flera paralleller, till exempel det uttalade syndabockstänkande som följde på båda epidemierna.

Forskning om digerdöden visar att en så stor dödlighet i ett samhälle fick omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser. Jordbruksproduktionen sjönk, maktförhållandena i samhället förändrades, liksom samhällsekonomin. Det tog lång tid för de drabbade länderna att hämta sig och de återgick aldrig till det tillstånd som rådde före det första stora pestutbrottet under åren runt 1250.

I flera afrikanska länder söder om Sahara börjar nu en liknande situation uppstå. Andelen hivsmittade i befolkningen ligger i några av länderna på mellan 30 och 40 procent. Miljoner yrkesverksamma, i huvudsak inom jordbruket, har redan avlidit i sjukdomen. Med den höga andelen smittade förväntas dödssiffrorna öka dramatiskt under åren framöver.

I en familj där en förälder blir sjuk och dör, tvingas man minska sin odlade areal och gå över till andra mer lättodlade men mindre värdefulla grödor. Familjens tillgångar läggs på medicin och begravningskostnader. Barnen tas ur skolorna, både av kostnadsskäl och för att delta i arbetet. I förlängningen kan man tvingas sälja sin mark och flytta till storstäder för att söka arbete.

Fattigdomen ökar, svält hotar och sociala nätverk rämnar. Samtidigt drabbas ett lands samhällsservice när även personal i sjukvård, polisväsende och statsförvaltning dör i aids. Ländernas skatteintäkter minskar medan utgifterna för aidsbekämpningen ökar.

Allt detta bäddar för instabilitet och motsättningar i samhället. I länder med krig och stora flyktingströmmar kan man se ett tydligt samband med en ökning av antalet hivsmittade.

Ökad instabilitet leder till fler smittade, det blir en ond cirkel som är svår att bryta.

I Unaids rapporter målas dock inte allt i svart. Det går att vända utvecklingen, med länder som är beredda att agera, med ökat internationellt ekonomiskt bistånd och frivilliga krafter. Den medicinska utvecklingen finns också med i bilden, med hoppet om att få fram ett  fungerande hivvaccin.

Trots insatserna står det ändå klart att aidsepidemin får stor påverkan på länders och regioners  utveckling. Bilden är så tydlig att även FN:s säkerhetsråd har tagit upp frågan.

De stora samhällskonsekvenserna av sjukdomen är fortfarande långt från oss i Sverige. Men situationen kan snabbt ändras. Unaids pekar i sin senaste rapport på den snabba utvecklingen av aidsepidemin i Östeuropa.

Hur aidsepidemin kommer att förändra världen vet vi inte i alla delar. Bara att vi troligen alla kommer att påverkas.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida