Deras hjärtan finns hos barnen på akuten

Allt började med att Esther Lloyd skolades in på barnakuten av kollegan Olivia Danielsson för två år sedan. Det sa klick och vänskapen var ett faktum. Den har lett fram till en podd om att vara så sjuk att man måste åka med mamma eller pappa till sjukhuset.

I Barnakutpodden tar Esther Lloyd och Olivia Danielsson lyssnaren i handen och guidar genom olika sjukdomar och tillstånd som är vanliga på barnakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som är en del av Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Då är det snarare förälderns hand, än barnets, eftersom podden vänder sig till  vuxna lyssnare. De hoppas att genom att sprida kunskap till föräldrarna, kan de i sin tur lugna och förklara för barnen.

De vanligaste orsakerna att barn behöver komma till akutmottagningen är feber, andningsbesvär eller buksmärta. Ofta beror det på virusinfektion.

– När små ammande barn är helt täppta i näsan blir det jobbigt för dem att amma. De andas normalt sett bara genom näsan. Plötsligt ska de både suga, andas och svälja med munnen. Det kan ge dubbla problem eftersom det snabbt leder till att de får i sig för lite vätska, speciellt om febern är hög, säger Olivia Danielsson.

Många frågor om feber

Feber väcker många frågor hos föräldrarna, och är också ett eget avsnitt i podden. När de minsta barnen, upp till tre månader, har feber bör de alltid tas till akuten för en kontroll.

– Vi vill snabbt kunna fånga upp om det finns en bakteriellt orsak, för då kan det snabbt bli allvarligt. Vi prioriterar dem, tar mycket prover och tittar på allmäntillståndet. Men de flesta har ändå virusinfektioner, som jämförelsevis inte riskerar att bli lika allvarliga.

Olivia Danielsson och Ether Lloyd rivstartade förra året med åtta avsnitt. Sedan kom en höst med enormt tryck på barnakuten, med rs-viruset, influensa och covid. Varje dygn har 250 barn kommit in till Astrid Lindgrens barnakutmottagning. Esther Lloyd och Olivia Danielsson fick därför sätta podden på paus några månader. Men nu är de tillbaka med tre nya avsnitt.

Hur fick ni idén till podden?

– Vi träffar många oroliga barn och föräldrar på akuten. Deras oro triggas av ovisshet om vad som ska hända, och varför de behöver vänta. Det är en jättetuff situation att hamna på barnakuten. Kunskap är lugnande för föräldrarna och då blir de och barnen tryggare. Jag jobbade i triagen en dag och tänkte att man måste kunna sprida kunskap på ett bättre sätt – genom en podd, säger Esther Lloyd.

Hon frågade Olivia Danielsson, som nappade direkt. Olivia är förutom att hon är ledningssjuksköterska på akuten extra intresserad av utbildning, som klinisk adjunkt, aka, för sjuksköterskestudenterna.

Avsnitten granskas medicinskt

Podden har korta avsnitt inom utvalda teman, som akut omhändertagande, buksmärta och hjärt- och lungräddning, hlr. I vissa fall pratar de två själva om ämnet och ibland bjuder de in läkare, eller sjuksköterskor som är mer specialiserade, som exempelvis i hlr-avsnittet. Varje avsnitt granskas medicinskt av en eller två läkare, en är tidigare sektionschef och en ledningsläkare på barnakuten.

Varje avsnitt har en struktur. Först beskrivs symtomen, sedan vad föräldrarna kan göra hemma för barnet och sedan vad som kommer hända inne på akuten.

– Vi tar upp de frågor som brukar vara vanligast. Till exempel angående feber är det vanligt att fråga om det går att ge Alvedon och Ipren tillsammans. Det gör det och då ska man följa de tillåtna tidsintervallerna. Barn ska vara över sex månader för att få Ipren.

Väl inne på akuten tar sjuksköterskorna standardkontroller av vitala parametrar som andningsfrekvens, temperatur och syresättning. Dessutom kontrolleras vikt och jämförs med viktkurvan.

– Vår kliniska blick är det viktigaste verktyget. I triagen kan det gå snabbt och vi behöver fånga upp barnet innan en dipp. Vi iakttar deras tonus i kroppen, rörelser, färg och klämmer och känner vi. Vi söker efter utslag och marmorering på huden, säger Esther Lloyd.

Mäter sällan blodtryck

Hon förklarar att på små barn mäter de sällan blodtryck, utan däremot kapillär återfyllning. Då trycks bröstbenet ned i fem sekunder och kontrollerar sedan hur snabbt det återfylls.

– Går det för långsamt kan de vara ett tecken på att barnet är uttorkat, eller har cirkulationspåvekan, säger Olivia Danielsson.

Var gör ni podden?

– Framför allt hemma. Men ibland på jobbet, det blir enklare när vi har gäster härifrån som pratar. Då går vi ifrån på en rast och poddar tillsammans. Vi har lånat poddutrustning av mina kompisar. De poddade innan de fick barn, men har inte tid längre. Det är min sambo som klipper våra avsnitt. Nu har vi kontakter inom Karolinska och ska få låna poddutrustning. Vår podd är populär internt, både av kollegor och ledningen, säger Esther Lloyd.

Hur känns det att ha blivit poddare?

– I början höll vi oss mer till det vi skrivit i manus. I vår podd är det svårt att prata fritt, för det ska ju bli korrekt. Nu har vi blivit mer vana och trygga när vi spelar in. Vi är mer bekväma att sitta vid micken och kan komma mer spontana frågor till varandra. Vi håller det enkelt och undviker latinska ord. Det blir lite som att sitta och prata med föräldrarna på akuten, allt ska vara lätt att förstå.

Vad händer med podden och er just nu?

– Vi hoppas fortsätta kunna spela in avsnitt. Jag är gravid och ska snart få barn. Vi har båda sökt in till barnspecialistutbildningen till hösten också, säger Esther Lloyd.