Det måste bli lättare att leva hälsosamt

Gör det enkelt att leva hälsosamt, att hitta rätt mat och att utöva vardagsmotion i närmiljön, föreslår livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet regeringen i sitt underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet.

Genom att underlätta hälsosamma val, och påverka utbud och tillgänglighet vill de brett och på lång sikt främja och förebygga svenskarnas övervikt.

– Vår biologi spelar oss ett spratt. Vi är programmerade att söka oss till enerigirik mat. Genom att förmedla kunskaper kan vi påverka människor att välja hälsosammare och med ekonomiska styrmedel kan det nyttiga bli billigare, sa folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren på en presskonferens i Rosenbad.

Den väldiga överproduktionen av energirika livsmedel i kombination med att vi hela tiden minskar vår fysiska aktivitet, både på och till och från arbetet, får obönhörligt konsekvenser.

Utbilda personalen

Enligt Gunnar Ågren motsvarar dessutom enbart den ökning av alkoholkonsumtionen som skett sedan vårt EU-inträde två nya extrakilon per person och år.

Barn och ungdomar är den viktigaste målgruppen. Specialåtgärder behövs för att skydda dem och för att genom kunskaper göra dem till kritiska konsumenter.

Barn- mödra- skolhälsovård och tandvård ska ha ett särskilt ansvar för att systematiskt informera om betydelsen av att äta rätt och röra på sig. Därför föreslås också en rejäl satsning på fortbildning av den personalen.

Riktlinjer ska tas fram för både matmiljön och all mat som erbjuds i skolan – skollunch, frukost, mellanmål och eventuella kafeterior – från dagisnivån till och med gymnasiet. 

Säkra gång- och cykelvägar

Det gäller också att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet. Landets skol- och förskolegårdar ska inventeras, rustas upp och förnyas för att inspirera till lek, rörelse, idrott och utomhusundervisning.

Men också vuxna behöver röra på sig mer, därför behövs det stödjande miljöer för fysisk aktivitet. Ett statligt program föreslås för finansiering av säker gång ? och cykeltrafik. Friluftslivet bör utvecklas och friluftsorganisationerna samma sorts stöd som idrottsrörelsen.

Sverige bör på EU nivå försöka få ett förbud för tevereklam till barn och ge konsumentorganisationerna pengar att bevaka och väcka debatt om utbudet av läsk, godis, snacks, bakverk och glass.

Frukt ger energi billigare

Av de 20 000 kronor per person och år som vi i genomsnitt köper livsmedel för går 42 procent till tomma kalorier. Sänker vi inköpen av onyttigheter med hälften innebär det en besparing på 4 000 kronor om året och köper vi istället frukt för lika många kalorier så sparar vi ändå 1 500 per år, förklarade Liselotte Schäfer Elinder, forskningsledare på folkhälsoinstitutet.

Bland de 79 förslagen finns också ett om att utreda möjligheterna att i framtiden påverka konsumtionen av läsk och godis skattevägen.

I industriländerna går mellan fem och tio procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna till att hantera överviktens konsekvenser. I Sverige kostar fetman tre miljarder i hälso- och sjukvårdskostnader om året. Produktionsbortfallet kan vara det dubbla, och till det kommer nedsatt livskvalitet för de drabbade.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida