”Det mesta som är bra för hälsan är också bra för klimatet”

Anna Anåker är arkeologen som sadlade om till sjuksköterska och forskare om klimatberedskap och hälsa. Efter jobbet på högskolan Dalarna tar hon hand om sina får och odlingar på gården: ”Jag har svårt att se mig själv i en lägenhet efter jobbet.”

Mörksuggan. På hyllan i Anna Anåkers arbetsrum på Högskolan Dalarna hälsar en liten svart figur på besökaren med stora ögon. Mörksuggan är ett mytiskt skogsväsen i Dalarna. Förr i tiden sa man att hon skrämde barn som var ute sent. Figuren fick fysisk form av Rättvikskonstnären Verner Molin. Anna Anåker, sjuksköterska och forskare, fick sin i trä efter att hon avlagt doktorsavhandling.

– Det är tradition här på omvårdnad, säger hon.

Sedan 2019 har Anna Anåker varit lektor i omvårdnad vid institutionen för Hälsa och välfärd. Vägen hit var vindlande. Resan började i Dalarna där hon växte upp i Säter. Under gymnasietiden i Hedemora tog Anna intryck av att läsa om miljöförstöring och Riokonferensen 1992.

– Där väcktes mitt miljöintresse, minns hon.

Efter gymnasiet läste hon arkeologi och humanekologi i Umeå och tog en magisterexamen. Hon jobbade tio år som arkeolog, varav åtta på Riksantikvarieämbetet och Upplandsmuseet med att undersöka järnåldern.

– Jag har alltid varit intresserad av människan i olika tider, säger hon.

”Lite retad” av kollegorna

I dryga 30-årsåldern ville Anna och hennes man tillbaka till Dalarna. De hade fått en dotter och hade ett barn till på väg. Familjen flyttade till Falun och tankar på att göra något nytt växte fram under Annas föräldraledighet.

Hon ville forska om miljö och folkhälsa och knatade kaxigt upp till Högskolan Dalarna för att få ett möte och höra om hon kunde läsa någon magisterkurs på institutionen för omvårdnad med sin bakgrund?

– Kollegorna här retar mig lite grann för det där, skrattar hon åt minnet.

Svaret blev: Nej, men ska du inte bli sjuksköterska i stället? Anna tyckte det lät intressant och pluggade sjuksköterskeutbildningen. Sedan jobbade hon på Falu lasaretts hjärtklinik där hon fått sin vfu.

– Jag trivdes jättebra, det var kul och utmanande. Jag var stolt när jag fick börja jobba nattpass. Då tänkte jag: här blir jag nog kvar.

Redan efter några år i yrket hörde de av sig från högskolan och undrade om hon ville börja undervisa i hållbarhet, eftersom området skulle lyftas in i sjuksköterskeprogrammet. Anna tackade ja.

– Men jag tyckte var jättetråkigt att sluta på sjukhuset.

Doktorerade på stroke-rehab

Hon sökte sedan till nationella forskarskolan i omvårdnadsvetenskap vid Karolinska institutet. Avhandlingen blev klar 2019. Den handlar om hur enkelrum påverkar patientens aktivitet efter en stroke. Det pågick en ombyggnad i svenska sjukhus från flerbäddsrum till enkelrum.

– Efter stroke ska man upp i rörelse direkt. Studien visade att med enkelrum blev patienten mer kvar på rummet, stillasittande och kände sig ofta ensam, säger Anna Anåker.

Flerbäddsrummen lär inte komma tillbaka, tror hon.

– Men de patienter jag studerat går inte bort till allrummet, utan får maten på rummet och det kräver ju att personalen jobbar på ett annat sätt.

Studenter i dag – ledare i framtiden

Anna Anåkers andra forskningsområde är klimat och hälsa, framförallt klimatberedskap. Hon nämner värmeböljan 2018 och översvämningarna i Gävle 2021 som ögonöppnare.

– Våra studenter i dag kommer sitta som ledare på våra boenden i kommunerna i framtiden. Om de inte har kunskap om vad extrema väder gör blir det en överraskning.

Mest utsatta för hälsorisker är multisjuka, rörelsehindrade, äldre, barn, patienter med kognitiv svikt och de med hjärt- och kärlsjukdom.

– Ta bara den här sommaren. Vi hade sex veckors torka och värme, sedan extremmycket nederbörd. Då krävs kunskap om hur jag som sjuksköterska agerar med sköra äldre eller barn. Du kanske måste flytta boende från rum i söderläge, veta vilka läkemedel man ska vara försiktig med vid högre kroppstemperatur och ge vätskeersättning, säger Anna Anåker.

Högskolan Dalarna var tidiga med att lyfta in klimat och hälsa i sjuksköterskeutbildningen 2014. Nu exploderar intresset i hela landet enligt Anna Anåker.

– Fler och fler börjar jobba med hållbar utveckling, klimat och hälsa på ett helt annat sätt. Jag har varit på elva olika utbildningar för att fortbilda personalen senaste två åren.

Saknas kunskap om klimat och hälsa

Hälsa är redan ett hållbarhetsmål, men vården måste också ta steget vidare till ekologisk hållbarhet tycker Anna. Till exempel saknas kunskaper om kopplingen mellan folkhälsan och klimatförändringen, något som WHO betonar.

– Vi är jättevana att jobba med social hållbarhet och jätteduktiga på det. God och säker vård till alla och likabehandling. Det kan vi. Men vi har varit dåliga på den miljömässiga dimensionen.

Hon ser behov av en mer proaktiv vårdpersonal som kan koppla ihop hälsofrämjande med klimatnytta i samtalen med patienten.

– Det mesta som är bra för hälsan är också bra för klimatet, som att ta cykeln, promenera eller äta mindre rött kött, säger Anna Anåker.

Sjuksköterskor kan bli uppmärksamma på att fler i Sverige drabbas av en längre pollensäsong och att vektorburna sjukdomar som TBE ökar.

Vårdens klimatavtryck påverkar planeten

Vården står för 4-5 procent av koldioxidutsläppen globalt enligt Anna Anåker. Hon vill ge vårdanställda fler miljöverktyg som att minska matsvinn, eller se över hur mycket förbrukningsmaterial som öppnas men inte används. Anna Anåker sticker gärna ut hakan lite i hygienfrågan.

– Många gånger tar vi på förklädet och handskarna i onödan. Enligt Vårdhandboken behöver jag det bara vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor, vid hantering av kemikalier och hantering av stickande och skärande produkter, säger hon.

I en studie 2016 frågade Anna Anåker studenter på sjuksköterskeprogrammet vad de hade för kunskaper och attityder kring klimat och hälsa.

– En stor grupp tyckte det är svårt att manövrera i den här osäkra framtiden som är ganska mörk. En annan ganska stor grupp tyckte det var svårt att koppla klimatet till hälso- och sjukvården. Nu gör vi om studien och mycket tyder på att det finns en helt annan kunskap nu.

Tycker du att det pågår en omställning i sjukvården?

– Jag tycker det syns i Smers uttalande i somras att klimatfrågan är en svår etisk fråga för hälso- och sjukvården. Jag är inte pessimist, men man kan göra otroligt mycket mer och mycket snabbare. Det finns områden man jobbar inom, som resor och utsläpp av medicinska gaser, liksom tankar kring engångsartiklar och plast. Jag ser också tendenser till att jobba med maten. Region Dalarna har infört en vegetarisk dag i veckan.

Vad hoppas du att bidra med genom ditt arbete?

– Jag älskar att undervisa. Den här aha-upplevelsen när studenter förstår kopplingen mellan det ena och det andra.

Föder upp allmogefår och syr folkdräkter

Privat lever Anna Anåker för det mesta som hon lär. Hon bor på en gård mellan Falun och Borlänge där familjen ärså gott som självförsörjande på grönsaker. De har dalapälsfår som håller landskapet öppet och bevarar allmogefårens genbank. Till jobbet i Falun tar Anna bussen, eller familjens elbil.

– Så präktigt, ler hon åt sig själv.

Hemma på gården varvar hon snabbt ner efter arbetet. Naturen och det taktila arbetet med djur och odling ger ro.

– Jag har svårt att se mig själv i en lägenhet efter jobbet, säger hon.

På vintern står skidorna för motion och gemenskap.

– Det är skidfest. Skidskytte är en stor grej i vår familj. Vi håller på med skidor jämt.

På fritiden brukar Anna Anåker också sy egna folkdräkter, skapa hantverk och måla. Och vem vet, i utkanten av dalagården där skogen tar vid, skymtar kanske en mörksugga i kvällningen.