Det vände efter 1996:

Åren 1990-1995 var löneutvecklingen för Vårdförbundets medlemmar – med ett ord – usel. Visserligen ökade de nominella lönerna med nästan 1 500 kronor, men eftersom inflationen var hög minskade köpkraften (räknat i dagens penningvärde) med nästan 2 000 kronor.

Senhösten 1994 gick budkavlen från avdelning till avdelning: »Femtusen mer.« Missnöjet med de låga och sjunkande lönerna ledde fram till en närmast oundviklig strejk.

Under sju veckor i november och december 1995 strejkade Sveriges sjuksköterskor. När strejken blåstes av den 4 januari 1996 hade man inte nått ens i närheten av »femtusen mer«. Men, visade det sig, man hade lagt grunden till en utveckling som åtta år senare gjort Vårdförbundet till vinnare i löneutvecklingsligan.

Avtalet som skrevs under 1996 var ett femårsavtal. Våren 2000 var det dags för nästa avtal, efter en avtalsrörelse som – till skillnad från strejkhösten 1995 – gick nästan spårlöst förbi.

Det avtal som godkändes av avtalskongressen den 29 mars 2000 blev också femårigt och gäller alltså fortfarande. I avtalet finns lägstpotter utan garantier till individen, i det ingår också en förhandlingsordning som lägger större ansvar på både arbetsgivare och anställda att prata ihop sig om lönerna. På det sättet fortsatte man den inriktning som angetts i avtalet 1996.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida