Distriktsläkare negativa till distriktssköterskors förskrivningsrätt

Wilhelmsson S, Ek A-C & Åkerlind I. Opinions about district nurses prescribing.  Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2001, 15:326—330.

13 maj 2002

Bakgrund: Distriktssköterskor i Sverige har sedan 1994 rätt att utfärda recept för ett antal olika läkemedel. För att få förskrivningsrätt kompletterar de äldre utbildning med en tiopoängs- kurs som numera ingår som en del i utbildningen till distriktssköterska.

Historiskt sett har läkemedelsförskrivning varit en uppgift enbart för  läkare även om distriktssköterskor har förskrivit informellt. Distriktssköterskornas förskrivningsrätt förändrar distriktssköterskors och distriktsläkares roller, men dessa båda yrkesgruppers åsikter om förskrivningsrätten efter reformens genomförande är belyst i få studier.

Syfte: Att jämföra distriktssköterskors och distriktsläkares åsikter om förskrivningsrätten och att relatera åsikterna till bakgrundsfaktorer och psykosociala arbetsmiljöfaktorer.

Metod: Sju olika påståenden om distriktssköterskornas förskrivningsrätt och en öppen fråga ingick i en enkät om den psykosociala arbetsmiljön i primärvården. Enkäten skickades till 566 distriktssköterskor och 564 distriktsläkare i fyra landsting. Svarsfrekvensen var 83 procent. En femgradig skala användes och alternativen varierade från »instämmer helt« till »tar helt avstånd«.

Resultat: Både när svaren summerades och i de sju olika påståendena separat, var distriktssköterskorna mer positiva än distriktsläkarna. Bland distriktssköterskorna var de yngre mer positiva än de äldre, de som upplevde ett bra socialt stöd i arbetet var mer positiva än de som upplevde ett sämre socialt stöd och de som upplevde en hög arbetsbelastning var också mer positiva jämfört med dem som upplevde en låg arbetsbelastning. Bland distriktsläkarna var de manliga distriktsläkarna i vissa avseenden mer positiva än de kvinnliga och de som upplevde ett bra socialt stöd i arbetet var mer positiva än de som upplevde ett sämre stöd.

De positiva åsikter som framkom som svar på den öppna frågan var från distriktssköterskorna exempelvis: »bra för patienterna«, »distriktssköterskor följer upp förskrivningarna bättre« och från distriktsläkarna: »kan vara användbart i glesbygd«, »kompetensutveckling«. Negativa åsikter från distriktssköterskorna var: »onödigt, vi har nära kontakt med läkaren« och från distriktsläkarna: »onödigt«, »dyrt«, »ökar risken för överkonsumtion och felbehandlingar«, »förskrivning av antibiotika är riskfyllt«, »läkare har väsentligt större kunskap«. I kategorin indignation återfanns enbart åsikter från distriktssköterskorna: »för många preparat är receptfria«, »vi har fått utbildning!!«, »distriktssköterskor är väldigt ansvarsfulla och riskerar inte felbehandlingar«.

Slutsatser: Distriktssköterskor och distriktsläkare hade olika åsikter om förskrivningsrätten i alla de studerade aspekterna. Det verkar som om professionella intressen i stället för rationella argument styr åsikterna.

För korrespondens:
Susan Wilhelmsson, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, FoU-handledare, Forsknings- och utvecklingsenheten för primärvård och psykiatri, S:t Larsgatan 9d, 581 85 Linköping. Telefon 013-22 85 11, 
e-post:susan.wilhelmsson@lio.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida