Ditt samvete har inte alltid rätt
?För att må bra måste du lära dig att leva med din otillräcklighet. Om vårdpersonal får möjlighet att prata om sitt dåliga samvete kan jobbiga känslor vändas till något positivt.
Forskarna Astrid Norberg och Gunilla Strandberg har länge studerat samvetsstress hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal, det vill säga dåligt samvete på grund av känslor av otillräcklighet på arbetet.
Deras studier visar att en av tre upplever sitt samvete som så strängt att de mår dåligt av det. En av fem upplever att de behöver döva sitt dåliga samvete för att kunna stanna i vården.
Vad det här med att döva sitt samvete egentligen betyder är inte helt klart. Men vad som hittills framkommit i intervjuer med vårdpersonal är att många försöker skjuta ifrån sig de jobbiga tankarna genom att lägga ansvaret utanför sig själva eller genom att koppla bort känslor av dåligt samvete. Forskningen visar också ett tydligt samband mellan samvetsstress och utbrändhet.
Dåligt samvete beror i grund och botten på slitningar mellan ideal och realitet. För vårdpersonal handlar det ofta om att inte kunna utföra sitt jobb som man vill.
Hur vårdpersonalen hanterar sitt dåliga samvete varierar, liksom medvetenheten kring hur samvetet fungerar, konstaterar Astrid Norberg.
— Man ska vara medveten om att samvetet kan ha fel. Därför är det viktigt att analysera sina känslor och förstå vad de beror på. Men man ska absolut reagera. Dåligt samvete betyder att något inte står rätt till.
Kanske är det du som har feltolkat en situation, eller så är det något i situationen som är galet. Du kan ha gjort något dumt, eller så är det situationen som är omöjlig.
Astrid Norberg och Gunilla Strandberg ser många möjliga orsaker till det dåliga samvetet i vården:
- Ofta är du ensam med svåra prioriteringar. Sjuksköterskans jobb är ett ”ensamjobb” och många gånger saknas viktigt stöd från arbetsledningen.
- Okunskap kan göra att du får dåligt samvete för saker som du inte skulle fått dåligt samvete för om du hade haft mer kunskap och erfarenhet.
- Vårdens positiva utveckling spär också på det dåliga samvetet. Ju mer du vet att du kan göra, desto mer tycker du att du borde göra. Och i ett människovårdande yrke går det alltid att göra mer.
- Vårt samhälles individualistiska kultur gör att vi lägger mycket ansvar på oss själva. Samtidigt gör kraven på produktivitet och vår strävan efter att vara duktiga att det blir svårt för oss att erkänna vår otillräcklighet.
- I intervjuer har forskarna också upptäckt att många sjuksköterskor i tysthet jämför sig med andra och tror att andra gör jobbet bättre än de själva.
På senare tid har samvetsstressforskningen börjat fokusera på lösningar. Vården behöver människor med känslor, samvete och höga ideal, men det gäller att kunna hantera sitt dåliga samvete på ett konstruktivt sätt, berättar Gunilla Strandberg.
Studier visar att personer som klarar av att jobba i yrket till pensionen, utan att bli utbrända, också brinner för sitt jobb. Men de har en mer tolerant attityd till verkligheten och accepterar att livet innehåller mycket som man egentligen önskar inte fanns där.
Dåligt samvete kan vara en positiv drivkraft. Men då gäller det att fokusera på rätt saker, tolka känslan, identifiera det egentliga problemet och kanske försöka lösa det.
Detta görs lättast tillsammans med andra, tror Gunilla Strandberg och Astrid Norberg, som just nu har flera projekt på gång där arbetsgrupper får tid att sitta ner och ”samveta sitt samvete”.
Kanske upptäcker gruppen då tillsammans att de faktiskt gör mycket bra, eller att det finns problem som inte går att rå på, som det inte är värt att ha dåligt samvete för.
Sanningar kan behöva omvärderas, arbetsuppgifter omprioriteras. Kanske finns det problem som måste lösas. Då kan gruppen tillsammans och med olika perspektiv samla argument och sedan lyfta frågan till en högre nivå. Att bara få dela sitt dåliga samvete kan också hjälpa, säger Gunilla Strandberg.
— Vi människor är både starka och svaga. Vi är också otillräckliga. Att börja prata om det tror jag är väldigt viktigt.