forskning

Dominoeffekt ger många disputerade biomedicinska analytiker

Dominoeffekt ger många disputerade biomedicinska analytiker
Det har blivit lite av en dominoeffekt, säger Per Lindqvist vid Umeå universitet. Bild: Getty images

Ovanligt många biomedicinska analytiker med klinisk fysiologi som profession har disputerat vid Umeå universitet. Emma Nyman är den sjunde i raden.

− Ja, vi har fått lite av en dominoeffekt. Kan en så kan alla, säger Per Lindqvist som själv disputerade 2005 och blev professor vid Umeå universitet 2019.

I hela landet är det bara en liten andel, tre procent, av alla biomedicinska analytiker som har en doktorsexamen. Det är 350 personer med båda inriktningarna, laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, inräknade.

Forskar och arbetar kliniskt

För Emma Nymans del började hennes forskningsresa redan under grundutbildningen när hon gjorde ett examensarbete inom ett forskningsprojekt. När hon var klar med sin examen erbjöds hon att fortsätta.

− Det kändes lockande eftersom projektet var spännande och hade en tydlig klinisk fysiologisk anknytning, säger hon.

Emma Nyman antogs som doktorand 2016 och har kunnat kombinera forskarutbildningen med kliniskt arbete.

− Det har varit toppen. Under min tid som doktorand har jag haft fullt stöd från min klinik.

Förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Hennes avhandling handlar om användning av ultraljud för att hitta tidig ateroskleros (åderförkalkning) i halspulsådrorna samt hur det kan användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. En del i avhandlingen handlar om själva metoden där Emma Nyman studerat hur tillförlitligt ultraljud är när det gäller att hitta plack samt bedöma plackets storlek och gråskala.

Emma Nyman har disputerat vid Umeå universitet
Emma Nyman har disputerat på en avhandling om ultraljudsanvändning. Foto: privat

Resultaten visar att trots användandet av etablerade kriterier var små plack svårare att hitta än stora. Små samt mörka plack, baserat på gråskalan, var dessutom svårare att bedöma.

En annan del i avhandlingen handlar om hur ultraljudsmetoden kan användas för att motivera människor att göra livsstilsförändringar.  Det är en större forskningsstudie som gjorts i Västerbotten där 3 500 personer undersöktes med ultraljud av halspulsådrorna för att bedöma graden av ateroskleros.

Alla deltagare i studien fick en riskbedömning, men halva gruppen fick dessutom se färgade bilder som beskrev graden av tidig ateroskleros. Efter tre år upprepades mätningarna. De som hade fått se hur det såg ut i sina artärer hade då mindre tillväxt av artärväggens tjocklek vilket tyder på att de blivit påverkade att göra livsstilsförändringar när de fick se bilderna.

Vill fortsätta forska

I mitten av oktober lade Emma Nyman fram sin avhandling. I hennes framtidsplaner ingår att fortsätta forska kring avbildning av ateroskleros.

− Hjärt-kärlsjukdomar är en av vår tids största folkhälsoproblem. Förhoppningen är att identifiera mått som på ett bättre sätt kan hitta de individer som löper en ökad risk att drabbas, säger hon.

Att så många biomedicinska analytiker disputerat just i Umeå har flera orsaker, förklarar Per Lindqvist. En anledning är att andelen läkare inom klinisk fysiologi i Umeå under en period varit låg, vilket gjort att biomedicinska analytiker fått mer utrymme både när det gäller kliniskt ansvar och inom akademin. Det finns också ett mål att på nationell nivå få fram riktlinjer för specialisttjänster för biomedicinska analytiker – då är akademiska meriter viktiga för att få spets på tjänsterna.

− Inom institutionen rekryterar vi allt fler biomedicinska analytiker till lektorstjänster, postdoc med mera. Jag tror att nyexaminerade ser det som en viktig möjlighet för deras framtida karriär.

Avhandlingen Mätning av tidig ateroskleros genom ultraljud; metodologiska och kliniska studier hittar du här.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida