Efter stormen: De fick behålla sin omtyckta arbetstidsmodell
Arbetsgivaren ville pausa den uppskattade arbetstidsmodellen som gav bra med återhämtning. Då protesterade personalen högljutt – och lyckades få ha den kvar. Sjuksköterskan Sara Nilsson hoppas att vårdkrisen vid Norrlands universitetssjukhus inte ska lösas på personalens bekostnad.
För bara några veckor sedan stormade det ordentligt kring arbetstidsmodellen ”3:3” som i många år fungerat väl på flera av Norrlands universitetssjukhus avdelningar.
Modellen går kort ut på att personal, som under vissa perioder ställer sig flexibelt till arbetsgivarens förfogande, kan få kortare sammanlagd arbetstid med bibehållen lön.
– Vi är nöjda med schemamodellen eftersom den ger mer tid för återhämtning mellan passen. Vi har inte många sjukskrivningar och nästan alla känner att de kan jobba heltid, säger Sara Nilsson, förtroendevald sjuksköterska på specialistvårdsavdelningen, speva, en av de avdelningar där modellen tillämpas.
För att lösa en akut vårdplatsbrist på sjukhuset under senhösten ville ledningen öka bemanningen genom att få den befintliga personalen att arbeta mer. 3:3-modellen skulle pausas och en mer traditionell ”AB-modell” med fast schema och längre arbetstider skulle införas, med 20 procents lönepåslag. Men personalen protesterade. Det tog flera turer, mycket fackligt engagemang och oro i personalgruppen innan ledningen drog tillbaka sitt förslag.
De såg att vi var seriösa i vår kritik och backade.
Sara Nilsson, förtroendevald sjuksköterska
– Alla sjuksköterskor som var berörda var beredda att sluta, och det berättade vi för ledningen. De såg att vi var seriösa i vår kritik och backade till slut, säger Sara Nilsson.
Vårdplatskrisen hade visserligen kunnat lösas delvis och på kort sikt genom att tvinga alla sjuksköterskor att arbeta enligt AB-modellen, tillstår Sara Nilsson. Men det hade inte fungerat ändå, menar hon.

– Frågan är hur många av oss som hade orkat jobba så utan att gå ner i arbetstid. Jag tror också att många hade sökt sig härifrån. Flera kollegor började söka andra jobb – det gör ju folk som redan är osäkra när det blir oroligheter.
Sara Nilsson och hennes kollegor upprördes över att förslaget över huvud taget lyftes av sjukhusledningen.
– Jag får inte ihop att det är golvpersonalen som lojalt har stannat kvar här, och har en välfungerande schemamodell, som ska lösa bemanningskrisen. När man har valt att föra en dålig personalpolitik länge.
Vad skulle vara en bättre lösning, anser ni?
– Att de skulle satsa mer på oss personal. Jobba för en bättre arbetsmiljö, bättre löner och möjlighet till vidareutbildning. Att satsa på längre sikt och inte hålla på med brandsläckningar hela tiden. Att någon gång stå upp för oss i alla chefsleden.
3:3-modellen är något som fortfarande fungerar som ett litet ”lockbete” på avdelningen, berättar Sara Nilsson. Modellen, som har tillämpats i snart 20 år, passar inte bara de enskilda sjuksköterskorna utan hela organisationen, berättar hon.
När den fungerar som bäst täcker vi alla sjukluckor
Sara Nilsson
och vabbluckor.
– När den fungerar som bäst täcker vi alla sjukluckor och vabbluckor med egen personal och slipper ta in vikarier. Vi har vår egen korttidsbemanning.
Själv jobbar Sara Nilsson inte enligt 3:3-modellen längre, utan har ett specialuppdrag som klinisk omvårdnadsledare som innebär heltidsjobb dagtid. Men hon hade själv stor glädje av att tidigare arbeta enligt den. De 120 flexibla timmarna kunde hon ofta själv planera in i schemat, och hon uppskattade de längre tiderna mellan passen, som kunde frigöras för familjen.
– 3:3-modellen var avgörande för att jag skulle börja jobba på den här avdelningen. Den passar väldigt bra när man har småbarn, tycker jag. Man känner att man mäktar med att få ihop livet.
Arbetstidsmodellen ”3-3” i korthet

- Grunden i modellen är ett fast schema som kan modifieras utifrån verksamhetens behov.
- Modellen fokuserar på tid för återhämtning, vilket innebär att antalet fridagar ökar och att arbetsdagarna är mer jämnt fördelade under schemaperioden. Vanligtvis tre sammanhängande lediga dagar mellan arbetspassen.
- Deltagande i modellen kan innebära tjänstgöring såväl dag som natt.
- Den totala tiden består av tre delar, schemalagd arbetstid, bufferttid (icke schemalagd arbetstid) och förtroendetid (egen tid).
- Bufferttiden är 120 timmar/år och kan i viss utsträckning planeras in i förtid.
- Genomsnittlig veckoarbetstid över en längre period blir cirka 32–33 timmar för en heltid.