Egen MR-kamera på avdelningen gav säkrare undersökningar
Sedan 2020 har neurokirurgiska kliniken i Linköping en egen MR-kamera. För sövda intensivvårdspatienter har det inneburit kortare och säkrare transporter samt möjlighet till fler undersökningar.
I mars 2020 fick neurokirurgiska avdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping en egen magnetkamera. Placeringen av kameran har gjort det möjligt att undersöka patienter före, under och efter kirurgi – samtidigt som den kan användas för andra patienter under tiden operationen pågår.
Men kameran har också blivit ett lyft för neurointensivvårdsavdelningen, niva. Sedan 1997 har niva en egen mobil datortomograf som gör det möjligt att både snabbt och regelbundet undersöka patienterna, utan att behöva transportera dem till röntgenkliniken. Men patienterna behöver oftast undersökas med MR minst en gång under vårdtiden, vilket har varit svårt att få till när det gäller sövda patienter.
– Tidigare har vi behövt synka lediga MR-tider på röntgenkliniken med anestesins specialenhet, som sköter patientövervakningen under undersökningen. Det kunde dröja flera dagar att få till, vilket innebar att nödvändig behandling ibland försenades, säger Jacob Engström, intensivvårdssjuksköterska på Niva.
Har övat mycket
Han ingår i den personalgrupp om cirka 15 personer som sattes samman när kameran installerades 2020, med uppdrag att ta fram en arbetsmetod och checklista för MR-undersökning av sövda niva-patienter. I gruppen ingår även röntgensjuksköterskan Marcelo Pereira Martins och intensivvårdssjuksköterskan Malin Ringholm.
När metoden och checklistan var färdig övade personalen mycket på transport och förberedelse av patienten inför MR-undersökning. Redan på niva-salen byts bland annat EKG, saturation, katetrar och tryckmätning ut mot utrustning som kan användas i MR-kameran. Kroppen gås igenom för att inga magnetiska föremål ska råka komma med. Röntgensjuksköterskan kommer sedan till niva-salen med MR-bordet, som patienten flyttas över till.
– Kameran ligger på samma våningsplan som niva, transporten dit tar högst fyra minuter. Under tiden handventilerar vi patienten. Väl framme kopplar vi in en MR-villkorad respirator som redan är uppstartad och klar, säger Malin Ringholm.
Säkrare patienttransport
Vid undersökningarna är det alltid en iva-sjuksköterska, en undersköterska och en röntgensjuksköterska. De två förstnämnda ser till att patienten är stabil och att all utrustning ligger bra och inte kan skada patienten eller påverka bildtagningen.
– Tack vare checklistan har vi stenkoll på all utrustning, vi kollar allt en sista gång innan vi går in till kameran, även våra egna fickor. Under själva undersökningen, som tar 30-45 minuter, kan man följa patientens värden på en skärm i manöverrummet. Allt loggas automatiskt i journalsystemen, så man slipper pappersarbete i efterhand, säger Marcelo Pereira Martins.
Sedan starten har nästan 600 undersökningar gjorts, varav mer än 200 på sövda niva-patienter. En uppföljande studie visar att undersökningarna har varit komplikationsfria och att patienternas fysiologi varit stabil, något som annars brukar vara ett problem vid patienttransporter. Endast vid två tillfällen har materiella skador uppstått, när covidpatienter undersöktes under pandemin av ovan personal som frångick checklistan.
Kan förbättra behandlingen
Att personalen från niva, som känner patienten och vet vad den behöver, är med under hela undersökningen är en stor fördel. Att lämna över ansvaret till andra innebär risker.
– Ytterligare en vinst med närheten till kameran är att patienterna kan undersökas fler gånger under en vårdtid, vilket kan förbättra behandlingen och patientsäkerheten. Den stora bromsklossen är att vi saknar röntgensjuksköterskor. I dagsläget kan vi bara undersöka niva-patienter tre dagar i veckan, säger Marcelo Pereira Martins.
Han ska nu utvärdera arbetssättet i sina doktorandstudier.
– Jag ska titta på hur samarbetet mellan yrkeskategorier fungerar. Jag ska även jämföra den nya metoden med den gamla när det gäller MR-säkerhet och patientsäkerhet.