Ekonomisk kris gör vården mer ojämlik
Vården i Sverige blir alltmer ojämlik. Risken är att den blir ännu större i skuggan av den ekonomiska krisen. Men ett undantag är barna- och mödravård, där jämlikheten är nästan total.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort en kunskapsgenomgång av hur (o)jämlik vården i Sverige är. O:et inom parentes har SKL själv satt dit i rapportens rubrik – Vård på (o)lika villkor.
– Trots att det i hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer redan från 1982 slås fast att ”målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” är det inte så – det ser man om man skrapar på fasaden och ser efter vad som finns där bakom, sa Anders Andersson (KD), landstingsråd från Kalmar län och medlem i SKL:s styrelse, när rapporten presenterades.
Orsakerna dåligt utforskade
Den kunskapsöversikt som är gjord handlar mest om att beskriva den ojämlikhet som finns, inte orsakerna till den. På det fältet finns det helt enkelt ganska lite forskning, något som rapportförfattarna passar på att efterlysa.
Redan för två år sedan gjorde SKL en kunskapsöversikt som visade att vården är ojämlik sedd ur ett genusperspektiv. Nu visar man att den också är ojämlik sedd i ett geografiskt, etniskt och klassperspektiv.
Vården mer ojämlik
Rapporten går tillbaka till 1970-talet. Då blev vården mer jämlik, fram till 1990-talets ekonomiska kris. Därefter har den blivit mer ojämlik, hävdas i rapporten.
Har du någon gång avstått från läkarvård trots behov? är en fråga man har ställt. Andelen som svarade ja är oförändrad mellan 1988/89 och 1996/97: 10,8 procent. Men fler arbetare svarade ja 1996/97 och färre tjänstemän. Nästan dubbelt så många arbetare avstår från vård trots behov jämfört med högre tjänstemän.
Samma sociala bakgrund
Störst andel utlandsfödda har avstått från vård. Men Marianne Granath, sektionschef på SKL, tror att det inte är etniciteten i sig som är orsaken. Hon pekar på att andelen utlandsfödda är större i arbetargruppen än bland de högre tjänstemännen. Det är klasstillhörigheten som avgör benägenheten att söka vård.
Men välutbildade får också bättre vård när de väl har uppsökt läkaren. Vad är skälet till det? Det finns inte så mycket stöd att hämta i forskningen när det gäller skälen till ojämlikheten i vården men Marianne Granath vågar sig ändå på en teori:
– Är man välutbildad vet man mer och det påverkar läkaren. Och patienten tar för sig mer. Dessutom kan det finnas kulturella skäl. Läkare och sjuksköterskor kommer oftare från samma sociala bakgrund som den välutbildade patienten; det kan också spela in.
”Slarvig privatisering” ökar ojämlikhet
Har privatiseringen betytt något? Anders Andersson tycker inte att det är självklart.
– Men har konkurrensen genomförts ”på ett slarvigt sätt” kan det ha bidragit till större ojämlikhet, sa han – utan att definiera vad ”slarvigt sätt” innebär.
Marianne Granath tyckte inte att det fanns något svar på frågan ännu – det får man följa upp framöver.
”Höj medvetenheten”
Hur ska rapporten användas för att vrida utvecklingen mot en mer jämställd vård? Ett diskussionsunderlag har utarbetats, berättade projektledaren Karin Berensson, SKL.
– Jag tror inte att någon vill ge ojämlik vård, det sker omedvetet. Vi hoppas att den här rapporten och diskussionsunderlaget ska höja medvetenheten om vad vård efter behov egentligen innebär, sa hon.