En irländsk kärlekssaga

6 februari 2000

I 60-talets Dublin mognar Peter Sheridan från pojke till man. Han växer upp i en ganska bisarr miljö. Hans far är familjens patriark som egensinnigt bestämmer över de sju barnen och – vid sidan av sitt borgerliga yrke som järnvägstjänsteman – är en fanatisk häst- och hundkapplöpningsspelare, outtröttlig skrotsamlare och tusenkonstnär. Peters mamma håller ihop familjen.
    
Vi får följa familjens öden och äventyr, liksom de inneboendes och grannarnas. Den suddiga bilden på tv:n, som först när astronauterna landstiger på mars blir riktigt bra (resultatet av en framgångsrik skrotjakt på en soptipp), husrenoveringarna (tänk på att alltid hålla ritningarna med rätt sida upp!), den vildsint agande läraren i den katolska skolan, pedofilin, ungdomsfängelset, fotbollen, döden som kommer på besök…
    
På något egendomligt sätt känns miljön oföränderlig. Det är huvudpersonen, berättelsens jag, som rör sig från förpubertet till slutet av tonåren då teaterintresset mognar. Peter Sheridan är idag en etablerad skådespelare, teaterledare och dramatiker. Som nästan jämnårig med författaren känner jag igen de yttersta ramarna – tv-ålderns inträde, Beatlarna – men annars öppnar han dörren till en annorlunda värld: det myllrande Dublin.

Författare Peter Sheridan 
Titel Om Dublin var en kvinna skulle jag gifta mig med henne…,
275 sidor
Förlag Forum 1999
Cirkapris 302 kronor 
ISBN 91-3711-426-3

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida