bokintervju

”En myt att det alltid är hälsosamt att träna”

”En myt att det alltid är hälsosamt att träna”
Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet. Foto: Peter Cederling

Ät mindre frukt och drick vin till maten. Träna lagom och vila ordentligt. Så lyder några av läkaren och professorn i internmedicin Fredrik Nyströms hälsotips i boken ”Radikalt lagom - så lever du lyckligt och länge utan att träna, banta och stressa dig till döds”.

Vad är ditt råd till alla som avlagt nyårslöften om att leva ett hälsosammare liv?

– Fundera på vad du vill åstadkomma långsiktigt: bättre kondition, bli smalare, starkare? Men tro inte att du kan springa ifrån en depression. Det är bara dösnack. Det funkar för en del, men många avbryter en sådan behandling efter 2-3 månader enligt forskningen. De studier som framställer det som effektfullt tar inte hänsyn till avhoppen. Bara de som inte blir alltför nedstämda och eller fått ont av träningen har varit med i gruppen vars resultat man sedan bedömt.

Du kallar dig ”träningskritisk” forskare. Vad innebär det?

– Jag är kritisk till att ordinera träning. Det är individuellt vilka som mår bra av träning. Vissa patienter blir istället sämre och får ont eller skadar sig. Själv hör jag till dem som tycker att det är kul att ha kondis och känna mig stark i vardagen, och då får jag leva med ”biverkningarna”. Men att det alltid är hälsosamt med träning är en myt som många tjänar pengar på, till exempel de som säljer joggingskor, gympakläder och kosttillskott eller olika träningsgurus och influencers. Visst händer det att jag själv ordinerar dagliga promenader till diabetespatienter för att de vill ta en blodsockersänkande tablett mindre om dagen. Men om man är så sjuk att man har diabetes och säger att man vill börja jogga, då kanske jag vill se ett arbetsprov med EKG-tagning innan jag rekommenderar det.

I boken skriver du om hälsostress. Vilka är symptomen?

– Under nästan varje mottagning träffar jag diabetespatienter som säger att de ”syndat” eller ”inte skött sig”. På sikt tror jag att det i sig blir skadligt att känna så inför livets njutningsämnen. Medelålders överviktiga som bantar och lyckas gå ner i vikt dör också i förtid, vilket jag tycker är svårt att förstå men så är det. Enligt den så kallade fetmaparadoxen är övervikt i allmänhet nyttigt för medelålders personer när det jämförs med att inte vara överviktig, det vill säga ha ett bmi över 25.

Din poäng är att man inte ska träna för hårt eller hänge sig åt extrema dieter på lågfettkost. Men hur vet man vad som är lagom träning och energiintag?

– Det är förstås jättesvårt att veta för varje individ. Ett sätt är att utgå ifrån sin egen puls och till exempel sträva efter att uppnå 70 procent av den egna maxpulsen vid ett träningspass. Jag har haft svårt att hitta rätt nivå själv, bland annat för att det finns en stor slumpmässighet kring fysisk aktivitet. Jag bröt foten och det tog åtta år att bli bra. Det är bara ett exempel på hur träning belastar vården på oväntade och oönskade sätt.

– Kosten är det lättare att ge råd kring: Aktuell forskning visar att medelhavsdiet med mycket olja och nötter och mindre kolhydrater minskar risken för stroke, hjärtinfarkt och invasiv bröstcancer samt halverar risken att drabbas av diabetes, särskilt om man dricker 1-2 glas rödvin till maten.

Finns det en risk att du uppmuntrar soffliggare att bli ännu mer försoffade, snarare än elitidrottare att vara lite mer försiktiga med din ”lagommetod”?

– Ja, så uppfattar ju många det. Jag säger uttryckligen att det är högre risk att få ärr i hjärtat för den som springer maraton eller åker Vasaloppet än den som ligger på sofflocket. Det kan orsaka förmaksflimmer och hjärtinfarkt. Det är ingen tillfällighet att det står ambulanser redo vid sådana tävlingar. Jag skäms inte för det, men vet att många säger precis tvärtom utan att ha belägg för det. Särskilt många så kallade ”hälsovetare” säger emot med hänvisning till drygt tio år gamla rön. Det går långsamt att ställa om i samhället när det gäller stora frågor om generell hälsa. Jämför med läkemedelsrekommendationer, som kan ändras på en vecka om det kommer data på svåra biverkningar, till exempel att de skulle öka risken för förmaksflimmer. Det är bland annat därför jag har skrivit den här boken.

Vilka insikter kan vårdpersonal få av din bok?

– Som rådgivare inom sjukvården är målet att patienten ska undkomma sjukdom. Jag träffar främst diabetespatienter och i kontakten med dem är det viktigt att veta hur låggradig daglig aktivitet påverkar blodsockret. Att uppmuntra till mer träning för att till exempel förbättra konditionen eller minska vikten kan öka risken för andra sjukdomstillstånd, även artros faktiskt.

Fotnot: I nästa nummer av Vårdfokus lottar vi ut några exemplar av ”Radikalt lagom”.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida