Krisberedskap

”En stor del av innerstadsbefolkningen skulle avlida omedelbart”

”En stor del av innerstadsbefolkningen skulle avlida omedelbart”
Eva Petersson, pensionerad sjuksköterska och aktiv i Läkare mot kärnvapen. Foto: Alexander Donka

Det spända världsläget har fått International Nursing Review och hundra andra internationella medicinska tidskrifter att publicera ett upprop mot kärnvapen. Sjuksköterskan Eva Petersson är en av de aktiva i frågan i den svenska yrkesföreningen Läkare mot kärnvapen.

Vad fick dig att engagera dig?

– Jag vill visa de horribelt fasansfulla medicinska konsekvenserna av kärnvapen. Mitt engagemang startade redan på 80-talet när jag fick kunskap om vad som kan hända. I dag är jag adjungerad i styrelsen för Svenska läkare mot kärnvapen, en organisation som även välkomnar många andra vårdyrken som medlemmar. 

Vad skulle en kärnvapenattack innebära?

– Vi har gjort en rapport som visar ett scenario med ett medelstort kärnvapen över centrala Stockholm. En stor del av innerstadsbefolkningen skulle avlida omedelbart. Även förorter inom en mil drabbas hårt. Den radioaktiva strålningen ger akut strålsjuka inom en radie på drygt en kilometer från detonationsplatsen och de flesta som utsätts avlider mer eller mindre omedelbart. 

Hur skulle vården påverkas?

– Elen skulle förstås slås ut och tre av Stockholms sju akutsjukhus skulle helt eller delvis förstöras. Förutom alla avlidna skulle tusentals få väldigt svåra brännskador, men också krosskador på grund av tryckvågorna som gör att byggnader faller samman och föremål kastas omkring.

Hur påverkas hälsan på längre sikt?

– Radioaktiv strålning kan leda till cancer flera år senare och kan ge genetisk påverkan på foster hela 20-30 år framåt i form av missbildningar. Allt detta såg man i Hiroshima och Nagasaki. Även användningen av kärnvapen i andra delar av världen kan påverka klimatet med sotpartiklar vilket leder till lägre temperaturer, förstörda skördar och risk för svält. 

Vad skulle Sverige kunna göra för att klara en attack?

– Inget land, inte Sverige heller, klarar en sådan attack. Vi har inte medicinsk utrustning, kompetens eller personal för det. Vi kan bara jämföra med pandemin då intensivvårdsplatserna inte räckte till. Därför vill vi få hälso- och sjukvårdspersonal medvetna om det här hotet mot mänskligheten och väcka politiker och andra beslutsfattare. 

Vad vill ni uppnå som organisation?

– I första hand att de kärnvapen som finns inte ska användas. Många länder har dessutom förbundit sig att nedrusta och inte sprida kärnvapen, men det efterlevs inte. 

Vad betyder uppropet från över 100 medicinska vetenskapsredaktörer?

– Det släpptes inför Hiroshimadagen 6 augusti och är unikt eftersom det visar hur många som inser de svåra spänningar som finns just nu i världen. I uppropet vill man att stater lovar att inte använda kärnvapen i pågående konflikter och se till att ickespridningsavtalet efterlevs. 

Här kan du läsa uppropet i International Nursing Review: Reducing the risks of nuclearwar: The role of health professionals

Svenska Läkare mot kärnvapen

Läkare mot kärnvapen är den svenska sektionen av den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen, IPPNW, International Physicians for the Prevention of Nuclear War som grundades 1980 under Kalla kriget.

IPPNW driver också ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Wheatons. Det är en global kampanj för avskaffande av kärnvapen som fick Nobels fredspris 2017.

Tidigare fanns flera olika svenska yrkesföreningar engagerade i kärnvapenfrågan som Sjuksköterskor, sjukgymnaster och biomedicinska analytiker mot kärnvapen (SSAMK). När den lades ner tecknades ett avtal som gör att professionerna kan bli associerade medlemmar i svenska Läkare mot kärnvapen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida