Enkelt test av hjärtfunktion används inte

Ett enkelt och smärtfritt sätt att ta reda på vilka patienter som behöver extra täta uppföljningar och kompletterande behandling efter exempelvis en hjärtinfarkt är att testa dem med lågdos stress-ekokardiografi. Ändå görs det inte.

1 december 2008

För drygt ett år sedan lade biomedicinska analytikern och numera medicine doktorn Margareta Scharin Täng fram en avhandling som visar hur man med en relativt enkel metod kan ta reda på hur väl hjärtat kan öka sin pumpfunktion (sin kardiella reserv) med lågdos stress-ekokardiografi.

I dag används inte lågdos stress-ekokardiografi annat än i forskning. Däremot används högdos stress-ekokardiografi för att ta reda på om det finns några kärlförträngningar.

– Men man använder aldrig lågdos stress-ekokardiografi i kliniska sammanhang. Detta hade annars kunnat visa hur allvarlig hjärtsvikten är, säger Margareta Scharin Täng.

– Att få folk att ändra sina rutiner är väldigt svårt. Hade jag varit läkare och man hade jag kanske haft lättare att komma ut med mina rön.

Ett exempel på när metoden skulle kunna användas är när en till synes frisk person klagar på andfåddhet och trötthet. Inte så sällan beror sådana symtom på att patienten har utvecklat hjärtsvikt till följd av en så kallad tyst hjärtinfarkt. Symtomen utvecklas smygande och under lång tid.

Ibland tolkas patientens besvär som tecken på astma. Om patienten då ordineras betastimulerare ökar besvären. Dessa patienter ska tvärtom behandlas med betablockerare. Med ekokardiografi går det att avgöra om symtomen beror på en hjärtsvikt. När man väl har fått diagnos kan man sätta in adekvat behandling.

Lågdos stress-ekokardio­grafi kan också användas på patienter med känd hjärtsvikt där man vill ta reda på hur pass allvarlig svikten är.

Det är sedan tidigare känt att cirka en tredjedel av alla patienter med hjärtsvikt svarar bra på behandling med betablockerare, en tredjedel svarar, men inte lika bra, medan en tredjedel inte svarar alls på medicineringen.

– De patienter som inte svarar alls på medicinen behöver kanske få tilläggsmedicinering. Dessutom måste de följas upp noggrannare än övriga patienter. Som det är i dag kan det gå lång tid innan de här patienterna upptäcks, säger Margareta Scharin Täng, som menar att just den här patientgruppen hade vunnit mycket på att redan i initialskedet få genomgå en lågdos stress-ekokardiografisk undersökning.

Fakta: Lågdos stress-ekokardiografi

  • Friska människor kan öka hjärtats pumpförmåga upp till 500 procent vid maximal fysisk ansträngning. De använder sig av den reservkraft som finns i ett friskt hjärta.
  • Den kardiella reserven är ett mått på skillnaden i hjärtats pumpförmåga i vila respektive vid låg stress.
  • Den kardiella reserven kan mätas med ekokardiografi samtidigt som vilopulsen ökas med cirka 20 slag per minut. Effekten uppnås genom intravenös tillförsel av det syntetiska stresshormonet dobutamin i låg dos.

Hjärtsvikt

  • Årligen drabbas cirka 30 000 svenskar av hjärtsvikt.
  • Män insjuknar generellt cirka tio år tidigare än kvinnor.
  • Den absolut vanligaste orsaken är hjärtinfarkt.
  • Dilaterad kardiopati (svår hjärtsvikt med hjärtförstoring). kan orsakas av virus, kemiska ämnen och autoantikroppar.
  • I somliga fall går det inte att finna någon orsak alls, så kallad idiopatisk hjärtsvikt.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida