Enskild undervisning blev lösningen för Attajeb

Attajeb Ibrahim klarade inte genetiktentan första terminen på biomedicinska analytikerprogrammet. En lärare ställde upp och gav honom individuell undervisning, vilket gjorde att han kunde fortsätta studierna. Nu tar han snart examen.

Biomedicinsk analytiker är en av de legitimationsgrundande yrkesutbildningar som har lägst examensfrekvens. Det visar en rapport från Nationella vårdkompetensrådet från förra hösten. Av de studenter som påbörjade programmet 2016 tog bara 56 procent examen. Många hoppade av efter termin ett eller två. Oavslutade studiemoment angavs som en trolig orsak, vilket i många fall leder till spärrning.

Attajeb Ibrahim kuggade på genetiktentan under sin första termin på programmet i Kristianstad.

– Ämnet var helt nytt för mig, jag hade svårt med både vokabulären kring arvsmassa och hur kromosomer ser ut och muteras.

360

Så många biomedicinska analytiker beräknas ta examen i Sverige under 2023 enligt Nationella vårdkompetensrådets rapport från juni i år. 2022 är siffran 340.

Bakom sig hade han fyra års akademiska matematikstudier från Sudan. Men det hjälpte föga.

– Jag visste att jag kunde plugga, men för mig var svenskan ett hinder. Jag tog mycket hjälp av Youtube och lånade böcker på engelska på biblioteket. Det gick att få tag i även om det inte var så lätt. Även mina svenskspråkiga klasskamrater hade svårt att förstå vissa saker.

Läraren ställde upp

En del lärare tillät studenterna att skriva tentor på engelska, men det avstod Attajeb Ibrahim ifrån.

– Jag ville utveckla min svenska både skriftligt och muntligt.

Under pandemin förlorade han kontakten med många av sina studiekamrater, vilket var en förlust. En lärare ställde dock upp som bollplank och gav honom uppgifter som de sedan gick igenom tillsammans.

– Då föll bitarna på plats med genetiken. Men jag förstår att alla inte får den chansen, eftersom lärarna sällan har tid för individuell undervisning.

Genom hela utbildningen har han jobbat på ett lss-boende, som mest 70 procent, vilket tagit onödig mycket tid från studierna. Efter spärrningen valde han i stället att leva på studiemedel i perioder för att få mer tid att plugga.

– Jag ville inte bli spärrad igen.

Det blev han heller inte. Nu går han sista terminen och har redan blivit lovad jobb på ett labb i Kristianstad. Av cirka 25 studenter i hans årskull är det bara åtta eller nio som tar examen.

– Om jag ska vara ärlig så trodde jag inte att jag skulle klara det efter första terminen. Men jag var 36 år och hade två små barn när jag började på programmet. Det här var min enda chans att få en utbildning i Sverige, så jag var beslutsam.

Oroas över utvecklingen

Ida Åström Malm är programansvarig för biomedicinska analytikerprogrammet med inriktning klinisk fysiologi vid Jönköping University. Efter jul ser endast fem av hennes studenter ut att klara förkunskapskraven till termin fyra. I våras tog sju av tjugo examen. Hon oroas över utvecklingen.

– Det är ett stort problem att vi tappar studenter. Och det blir värre för varje år, säger hon.

Otillräckliga förkunskaper och bristande språkfärdigheter är två faktorer som försvårar för många.

– Det märks både i sämre kvalitet på inlämningsuppgifter och att det behövs fler tillfällen för att klara examinationer.

Schemalagda självstudier är en metod som använts för att underlätta planeringen för studenterna. För att skapa förståelse kring varför ämnen som anatomi och fysiologi är viktiga har man även tidigarelagt praktiska moment. Det är möjligt tack vara ny teknisk utrustning, som gör skolan mindre beroende av de lokala klinikerna.

– Från och med i höst kopplar vi tydligare ihop de teoretiska kurserna med undersökningsmetodik, och studerar kärl och blodflöde i samband med ultraljudsundersökningar. I stället för att gnälla på förkunskaper måste vi acceptera att vi har de här studenterna, och ge dem de bästa förutsättningarna., säger Ida Åström Malm.

Vill se större konkurrens

Hon vill satsa ännu mer på marknadsföring av yrket, ända ner i högstadieåldern, för att locka ungdomar som vill bli biomedicinska analytiker och är tillräckligt motiverade för att ta examen.

– Om det blir större konkurrens om platserna kan det också bli en annan sammansättning av studenter, så att de i högre grad kan hjälpa och motivera varandra, säger hon.

Camilla Hesse, programansvarig vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, blev förvånad över den låga examensfrekvensen bland biomedicinska analytiker när Nationella vårdkompetensrådet presenterade siffrorna förra året. Här är genomströmningen oftast bättre än i Jönköping och Kristianstad, och den har till och med förbättrats något under pandemin.

– Vi har sett att något fler studenter klarat de skriftliga digitala tentor som genomförts i hemmiljö. Tyvärr har vi också sett en enorm ökning av fusk, vilket är väldigt tråkigt.

Olyckligt med sena avhopp

I Göteborg finns spärrar mellan termin två och tre samt fyra och fem.

– Men de är till för att hjälpa, inte stjälpa, poängterar Camilla Hesse

Svårast har det visat sig att locka tillbaka dem som lämnar utbildningen sent, och kanske tar ett jobb som labbtekniker i stället för examen.

– Det är olyckligt. Vi vet av erfarenhet att det är jättesvårt att få ledigt för att ta igen moment på utbildningen. Därför har vi funderat på att hitta lösningar för det tillsammans med arbetsgivare, säger hon.