Envis expert

Karriär. Hon har svingat sig upp till högsta toppen av kompetens. Det krävdes en hel del envishet. Nu är hon en av tio disputerade sjuksköterskor som fått en helt ny roll på sjukhuset.
Hon hör till den där lyckliga skaran som får allt att låta lätt. Det var toppen att jobba på vårdavdelningen samtidigt som hon forskade till doktorsavhandlingen. Chefen är hennes stora stöd och patienterna inspirerar henne att ständigt söka ny kunskap. Inte ett ord om pressen, svackorna, hål i personalstyrkan som ska täckas eller handledare som driver en från vettet.
??Det är inte svårt att förstå att Karolinska universitetssjukhuset valt Helena Thulin i den nya rollen som universitetssjuksköterska. Hon ska fortsätta forska, men också jobba på golvet på urologkliniken, och ansvara för studenter och inskolning av nya sjuksköterskor. Här finns en kollega att hålla i handen för de oerfarna, en orubblig klippa med både klinisk hökblick och forskarpondus.?
Det är först när omorganisationer och besparingar kommer på tal som blicken mörknar. Hon delar inte landstingsledningens syn på hur urologiverksamheten ska förändras. Cancerkirurgin flyttas från Huddinge till nya Karolinska i Solna. Helena har jobbat 20 år på avdelningen i Huddinge tillsammans med chefen och många av de andra sjuksköterskorna. En trogen skara, smått unik i dagens Vårdsverige där sjuksköterskorna flyr sjukhusen. På många håll, inte minst på Karolinska, är svårigheterna att rekrytera så stora att den som värvar en kollega får en rejäl slant.?
— Vården här har tagit lång tid att bygga upp, men går snabbt att bryta ner. Inte enbart den skarpaste skalpellen har betydelse för patienten, utan hela vårdkedjan. Ledningen pratar om att det är personalens kompetens som är innehållet i vården, men visar inte det vid beslutsfattande. Sedan undrar de över bristen på sjuksköterskor.??
Urologiavdelningen arbetar utifrån Orems omvårdnadsteori sedan många år. Enligt den har människan en inneboende kraft att vårda sig själv. Sjuksköterskan identifierar egenvårdsbrister, stöttar och involverar patienter och anhöriga. Ofta lär sig patienter förhållandevis lätt att tappa sin egen urin ur nya konstgjorda blåsor, som ett exempel. Helena Thulin tycker att Orems teori känns modern.?
Hon var med och införde arbetssättet efter den egna c-uppsatsen i ämnet och sögs sedan mot forskningen.?
— Först tänkte jag bredda min kompetens. Men i stället spetsade jag den genom att stanna inom urologin och utveckla vården.??
Kollegan, läkaren Lars Henningsohn, satt ofta och diskuterade sin forskning på kafferasterna. Han föreslog att hon också skulle börja. Men först saknade hon självförtroendet. Tills han sa något förlösande: ”det räcker att vara envis.”?
— Och det är ju jag, säger Helena Thulin.?Det räckte hela vägen till en doktorsavhandling om patienter som opererat bort urinblåsan efter cancer och fått nya konstgjorda varianter.
?Efter disputationen har fokus legat på att förbättra katetervården. Att tappa ut urin eller sätta en kateter är en av de vanligaste åtgärderna i sjukvården, men leder också ofta till vårdrelaterade infektioner. Hon och en kollega har presenterat ett förslag på åtgärder för sjukhusledningen.?
— Kateterisering är inte bara att stoppa in en slang. I dag har ingen helhetssyn, läkaren ordinerar, undersköterskan sätter in den och sjuksköterskan dokumenterar. I bästa fall vet någon när den ska ut. Det är skrämmande att patienter kan ha urinkatetrar i flera år och det står inte varför i journalen. Någon måste alltid följa upp katetrar.?
Hon föreslår att sjuksköterskorna får helhetsperspektivet för behandlingen. Riktlinjer för både blåsscanning och indikationer för att sätta kad ska skärpas. Hon och expertkollegan Eva Joelsson Alm på Södersjukhuset har just författat de nya texterna på Vårdhandboken.se. ??
Vad är en universitetssjuksköterska
Universitetssjuksköterska är sjätte och högsta nivån i Karolinskas kompetensutvecklingsmodell för sjuksköterskor. Den kräver doktorsexamen och minst åtta års klinisk erfarenhet. Varje nivå innebär mer kompetens och större ansvar. De tio nya tjänsterna ger universitetssjuksköterskorna möjlighet att forska på 30 procent av arbetstiden under tre år.
www.vardhandboken.se/Texter/?Blasovervakning-vid-sjukhusvard/Oversikt/