Ett år efter första covidpatienten i Sverige

Evelina Fritzson vårdade den första patienten i Sverige med covid-19. Då - för ett år sedan - kändes det lärorikt och spännande yrkesmässigt. ”Jag känner inte så längre, vi är trötta nu”, säger hon i dag.

För ett år sedan kom det provsvar som visade att Sverige fått sitt första fall, en 20-årig kvinna som besökt kinesiska Wuhan. Hon vårdades på Ryhovs sjukhus infektionsavdelning i Jönköping.

Patienten tillfrisknade och kunde skrivas ut en månad senare. Då berättade sjuksköterskan Evelina Fritzson hur det varit att vårda en person med covid-19, något många i vård-Sverige just börjat undra över.

Nu tänker hon tillbaka på hur det var då och hur sjukdomen sedan spred sig fort och kom tillbaka med en ny smäll på senhösten.

– Det känns helt galet. Jag föreställde mig att vi skulle vårda enstaka personer smittade med sjukdomen. Jag trodde inte att det skulle bli en pandemi, säger hon.

Då berättade hon om sitt och kollegornas stora intresse för nya infektionssjukdomar och hur de följde utvecklingen av det nya coronaviruset i andra länder.

– Jag tänker på att jag då faktiskt tyckte att det kändes spännande yrkesmässigt. Det kan jag säga nu efter ett år, att covid-19 känns varken spännande eller intressant längre. Vi orkar inte tycka det längre.

Jönköping hårt drabbat

Jönköping drabbades hårt senare under våren och sedan av andra vågen i höstas. Patienterna blev många, och svårt sjuka.

Infektionsavdelningen har inte räckt till och Ryhovs sjukhus har fått öppna covidavdelningar, som många andra sjukhus i Sverige. Evelina Fritzson och kollegorna har jobbat hårt. Sedan två veckor tillbaka arbetar de på krislägesavtalet och har 12-timmarsarbetsdagar.

– Det här året har gått så snabbt, man känner sig faktiskt snuvad på det. Vi är väldigt trötta nu, men vi finns här för patienterna, vi gör allt för dem, säger hon.

Själv blivit chef i år

För Evelina Fritzsons egen del har ännu mer hänt. Hon har klivit upp och vikarierar som biträdande vårdenhetschef.

– Det är roligt att ha mer personalansvar och jag ville utvecklas. Men det har blivit mycket schema-arbete, eftersom vi haft många inlånade i personalen.

Tillsammans har de lärt sig om behandlingsmetoder och omvårdnad som visat sig bidra till att patienterna inte blir lika allvarligt sjuka.

För många har det varit gynnsamt att ligga i bukläge, för att underlätta andningen. Det började man tidigt med i intensivvården, men på covid-avdelningarna är patienterna vakna.

– Många tycker om bukläget när de märker att andningen inte är lika tung. Andra känner att trycket från buken är jobbigt, berättar hon.

Ger högflödessyrgas

För att underlätta syreupptagningen ges nu syrgas genom högt flöde, så kallad HFNO, high flow nasal oxygen.

– Det är en viktig behandling vid respiratorisk svikt. Patienten får uppvärmd, befuktad, syresatt luft genom en särskild näsgrimma.

Den första tiden på vårvintern arbetade de i skyddsutrustning på extra hög säkerhetsnivå, som om viruset smittade via luften.

– Sedan dess har vi dragit ned. Vi har vanligt munskydd, visir, kortärmat förkläde och handskar som vanligt. Vi är trygga med den nivån, vi kan mycket mer om viruset i dag.