Expert-tips: Ladda för terminsstarten genom att logga ut

Människan blir allt sämre på att koncentrera sig och fokusera på en uppgift. Den amerikanska författaren och journalisten Johann Hari har intervjuat 200 forskare för att ta reda på varför. Hans tips till studenter är att låsa in mobilen och blocka sociala medier på datorn när man pluggar.

Linjen är knastrig och rösten låter avlägsen när Johann Hari svarar i telefon. Han befinner sig i en isolerad del av Jamaica, utan internetuppkoppling och mobiltäckning. En gång i veckan reser han till civilisationen där han kan ringa och mejla, men stannar max en timma.

Syftet är att fly de störande distraktioner som den digitala livsstilen påtvingat honom. I boken ”Stulet fokus – så har vi blivit bestulna på förmågan att koncentrera oss”, som nu kommer i svensk översättning, undersöker han hur människans umgänge med smartphones, ipads och laptops påverkar hjärnan.

– Jag kände hur min egen förmåga att fokusera och vara uppmärksam försämrades. Det blev svårare och svårare att till exempel läsa en roman, vilket varit jätteviktigt för mig tidigare. Många upplever samma problem. En kontorsarbetare fokuserar i dag på en och samma uppgift i max tre minuter. Antalet barn med koncentrationsproblem har ökat dramatiskt sedan jag själv var liten, säger Johann Hari.

Fastnade i snapchat-tempot

Hans gudson inspirerade till det omfattande arbetet med boken. Femtonåringen hoppade av skolan och tillbringade all sin vakna tid framför skärmar där han tittade på youtubeklipp och porr, samtidigt som han kommunicerade med omvärlden via whatsapp, snapchat och messenger.

– Han fick kämpa för att delta i ett samtal i mer än ett par minuter, och kunde inte hålla sig till ett ämne. Det var som att hjärnan snurrade i samma tempo som snapchat. Inget allvarligt eller seriöst nådde fram.

För att locka pojken tillbaka till verkligheten bjöd Johann Hari med honom på en resa. De hade ett gemensamt intresse för artisten Elvis Presley, och nu skulle de besöka hans forna hem, Gracelands i Memphis, som i dag är ett museum. På resan hade gudsonen strikt skärmtid. Han fick bara kolla telefonen en gång per dygn.

Men på muséet fanns inga mänskliga guider. Besökarna tilldelades en ipad där de kunde klicka fram bilder på varje rum. En inspelad röst rabblade fakta.

– Turister hade alltså åkt hundratals mil för att stirra på sevärdheterna på en skärm, trots att allt fanns rakt framför dem. Enda gången de tittade upp var när de plockade fram mobilen för att ta en selfie.

Klarar inte att multi-taska

Under hela resan smygtittade gudsonen på sin telefon och när Johann Hari högljutt skällde ut honom för att han bröt sitt löfte var det ingen runtomkring som reagerade. Alla andra var också upptagna av sina skärmar – på hotellet, på planet, vid poolen.

– Jag upplevde att ingen var närvarande. Jag anklagade min gudson för att slösa bort sitt liv. Men ju mer ilskan växte, desto mer förstod jag att den var riktad mot mig själv. Jag var ju likadan.

Han bestämde sig för att undersöka fenomenen fokus och uppmärksamhet genom att intervjua experter över hela världen. Totalt träffade Johann Hari 200 forskare i bland annat Miami, Moskva och Melbourne. Han identifierade tolv ”förstörande krafter” som påverkar förmågan till fördjupning negativt.

En viktig insikt kopplad till digitala distraktioner handlade om människans kognitiva kapacitet, som enligt Earl Miller, professor i neurologi på M.I.T, är mycket begränsad.

– Han sa att hjärnan bara kan hålla en eller två tankar i gång samtidigt. Ändå tror vi att vi är kapabla att till exempel skriva en text och samtidigt bli avbrutna av andra texter, utan att tappa fokus. Men när neurologer studerat hur hjärnan verkligen fungerar är det tvärtom. Varje gång vi växlar mellan uppgifter ställer vi om, och sedan tillbaka igen. Så när vi försöker göra flera saker samtidigt blir resultatet sämre: det uppstår fler fel, vi minns mindre och förlorar kreativitet. Den tekniska termen för detta är ”the switch-cost effect”. Att hela tiden bli avbruten är, kortsiktigt, sämre för intelligensen än att vara full.

Låser in telefonen

Johann Hari menar att vi som individer kan bekämpa de tolv destruktiva krafterna på två plan: offensivt och defensivt. När det gäller digitala distraktioner i form av ständiga push-notiser, mejl och sms är hans egen strategi att stänga in telefonen i ett särskilt kassaskåp med tidsinställt lås. Det använder han både om han behöver fokusera på att skriva en text i jobbet eller titta på film med sin familj. På telefon och dator har han installerat ett särskilt program som, under begränsad tid, blockerar ställen som han riskerar att besöka för att bli distraherad, som Instagram.

Det är exempel på defensiva åtgärder. De offensiva handlar om hela samhället.

– Varje sekund vi scrollar igenom en feed tjänar företaget bakom sajten eller appen pengar på oss. När vi lägger ifrån oss telefonen stannar pengaflödet av. Därför ville de hela tiden ha oss tillbaka. Världens skickligaste ingenjörer ägnar all sin arbetstid åt att få oss att växla till och stanna kvar på just deras plattform. Det är enormt starka krafter som måste regleras på ett större plan.

Är det svårare för yngre än äldre personer att begränsa sin skärmtid?

– Lite, men den här utvecklingen skadar oss alla. Det viktigaste är att förstå att det inte är fel på oss utan på sättet vi lever. Och att det inte är uppmärksamheten som kollapsat, utan att den stulits ifrån oss av de här företagen. När vi accepterar det kan vi hitta lösningarna.

Finns det inte en risk att missa viktig information om man inte läser mejl och mess?

– En del kanske, men jag tror att man missar mer av att kolla mejl och sociala medier hela tiden. Det jag vill uppnå för mig själv och mina närmaste är en hälsosam balans där vi fortfarande använder sådant, men i mycket mindre utsträckning. Koncentration är hjärtat i all mänsklig framgång. Om förmågan att fokusera bryts ner, bryts också förmågan att lösa problem ner. Och med det förmågan att nå uppställda mål. Då försämras också självkänslan eftersom man faktiskt blir mindre kompetent i det man gör.

I boken beskriver du ”flow”. Vad är det?

– Nästan alla har upplevt flow-stadiet någon gång. Det innebär att du gör något som är meningsfullt för dig, och att du går helt upp i det. Tiden försvinner och du finner dig djupt koncentrerad, men utan ansträngning. En bergsklättrare jag pratade med beskrev det som att det kändes som att han själv var klippan han besteg. Enligt den forskning som finns är de tre förutsättningarna för att uppnå flow att sätta upp ett mål, känna att uppgiften är meningsfull och att man utmanar sina egna gränser och därmed utvecklas.

Är det möjligt att uppnå flow i sina studier?

– Om de tre kriterierna mål, mening och ansträngning uppfylls. Så om en uppgift känns tråkig i början hjälper det att ingjuta mening i den.  

Sömn är en annan aspekt när det gäller fokus. Varför?

– Vi sover i dag tjugo procent mindre än vad människor gjorde för hundra år sedan. Hela den vakna tiden produceras en slags avfall, en forskare jag intervjuade kallade det ”hjärncellsbajs”. När vi sover spolas det bort. Om vi inte sover åtta timmar i sträck får hjärnan ingen möjlighet att rensa och återhämta sig, och den blir då långsammare och mer igenkläggad, vilket försämrar uppmärksamheten.