LÖN

Experten: ”Ålderstrappa är inte ett acceptabelt system”

Experten: ”Ålderstrappa är inte ett acceptabelt system”
Ann Numhauser-Henning, professor emerita i juridik vid Lunds universitet, ser två problem med Jönköpings lönesystem. Foto: Stefan Bengtsson och Getty Images

Region Jönköpings lönesystem är problematiskt, särskilt om lönetrappan tillämpas strikt av cheferna, enligt Ann Numhauser-Henning, professor emerita i juridik vid Lunds universitet. ”Systemet i sig verkar vara åldersdiskriminerande på ett sätt som verkligen är diskutabelt.”

Region Jönköping har en lathund vid lönesättning av nyanställda, där samtliga yrkesgrupper lönesätts efter en ”ålderstrappa”, där ålder får vara ett mått på erfarenhet. Den har ifrågasatts av Vårdförbundet lokalt, särskilt då den inte bara tillämpats vid nyanställning utan också vid lönerevision, som Vårdfokus tidigare har berättat om.

När arbetsrätts- och diskrimineringsexperten Ann Numhauser-Henning tittar på region Jönköpings lathund för lönesättning noterar hon två problem. Den ena handlar om huruvida lönesättningen verkligen kan följa kollektivavtalet.

­– Vårdförbundet har ett sifferlöst avtal med en individuell lönesättning. Och det rimmar ju väldigt illa med att ha en sådan här tydlig ålderstrappa – om man som chef känner sig bunden av den. Och inte kan gå mer än ett steg upp eller ner.

Den frågan behöver facket driva i lokal eller central förhandling, enligt Ann Numhauser-Henning.

­– Men kan lyfta frågan till en central nivå mellan arbetsgivarsidan och facket, att den här typen av trappa inte är acceptabel.

”Olämpligt, åldersrelaterat system”

 Den andra problemet som Ann Numhauser-Henning ser är frågan om åldersdiskriminering.

­– Att ha en ingångslön som sätts efter ålder, det är ju åldersdiskriminerande på ett sätt som är svårt att tänka sig skulle vara acceptabelt enligt lagen. Det som talar för arbetsgivarsidans sida är att det just är ”riktlinjer” för lönesättning. Visar det sig att lönesättningen ändå blir utspridd så är det inte säkert att det går att bevisa diskriminering i ett enskilt fall.

Även om åldersgrupperna i lathunden egentligen ska handla om erfarenhet, borde lönesystemet utformas på ett annat sätt, enligt Ann Numhauser-Henning.

­– Det är ett olämpligt, åldersrelaterat system. Om chefer sätter in folk i ett sådant system slentrianmässigt är det ju inte okej. Då är det åldersdiskriminerande.

Region Jönköping har i sitt nya lönesystem satsat på bland annat Vårdförbundets yrkesgrupper. Att lönerna till och med ligger högre än i andra regioner kan förstås påverka fackets motivation att driva dessa systemfrågor, enligt Ann Numhauser-Henning. Men det är viktigt att göra det ändå, påpekar hon.

­– Det handlar om två olika saker. Även om lönerna är okej på ett makroplan, är detta inte okej ur åldersdiskrimineringssynpunkt, om det tillämpas så som den lönesättande chefen beskriver i artikeln.

Arbetsgivarsidan har verkligen ett pedagogiskt uppdrag med detta lönesystem, påpekar Ann Numhauser-Henning.

­– De behöver utbilda sina chefer och komma med väldigt tydliga exempel, som motverkar det åldersstereotypa.

Vårdförbundet driver frågan i avtalsrörelsen

Vårdförbundet driver lönefrågorna som en förhandlingsfråga just nu i den pågående avtalsrörelsen, förklarar förhandlingschef Annelie Söderberg. Hon upprörs över lönetrappor och ”tariffliknande system” som är konstruerade av arbetsgivare och ”sätter de individuella och differentierade lönerna ur spel.”

­– Vi är inte nöjda med hur det ser ut, och hur arbetsgivare väljer att hantera avtalet, säger Annelie Söderberg.

Ingångslön och förstagångslön

  • Lönen ska sättas individuellt utifrån den aktuella arbetssökandens kvalifikationer.   
  •  Vårdförbundet använder hellre begreppet ”förstagångslön” än ”ingångslön” för att komma bort från tanken på fasta förstalöner. "Fasta ingångslöner" saknas i kollektivavtalet.
  • Förstagångslönen för nyexaminerade skiljer sig åt beroende på vilken arbetsgivare det gäller, typ av tjänst och tidigare arbetslivserfarenhet.

Så här står det i kollektivavtalet HÖK 22, som gäller för medlemmar som är anställda inom bland annat kommuner och regioner:

§ 1 Grundläggande principer för lönesättningen

(…) Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten.

Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås.

Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. (…)

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida