Ezter lugnar ungas oro: ”En hund dömer aldrig någon”
"Vi jobbar bara med positiv belöning med Ezter och det är något som jag tänker är bra för de unga också. Att inte slå ner på sig själva utan belöna sig själva i stället," säger Anna Medin. Foto: Mats Erlandsson.
ungas hälsa

Ezter lugnar ungas oro: ”En hund dömer aldrig någon”

Under våren har ungdomsmottagningen i Västerås fått hjälp av en fyrbent kollega. Med sin nyfikna blick och mjuka päls får vårdhunden Ezter unga att våga prata om sådant som annars kan vara svårt. "Jag hoppas det ska ge dem något för framtiden. Att de känner att de är okej som de är – en hund dömer aldrig någon" säger Ezters matte, barnmorskan Anna Medin.

Ezter vet precis vad hon ska göra. När hennes matte Anna Medin tar fram känslohjulet är hon direkt framme med tassen för att snurra i gång det. På den runda tavlan sitter handskrivna post-it-lappar med olika känslor och när hjulet stannar blir lappen högst upp utgångspunkten för samtalet i gruppen.

Känslohjulet är ett av flera trick som Ezter och Anna Medin använt i samtalsgrupperna från ungdomsmottagningen under våren. En gång i veckan har de träffats i en lokal i utkanten av Västerås, tre till fem ungdomar
i varje grupp. Syftet är att främja psykisk hälsa och välmående hos deltagarna och Ezter fungerar som en brobyggare mellan barn­morskan, kuratorn och de andra ungdomarna.

– Hennes främsta uppgift är att avdramatisera. Först leker vi och hittar på saker med henne, sedan blir det naturligt att ta upp olika ämnen. Vi har till exempel haft stopp-övningar. Det går ju lätt med Ezter, hon förstår direkt, men det kan vara svårare att sätta gränser gentemot sin partner eller sin mamma. Det kan vi prata om i gruppen, berättar Anna Medin.

Många unga har väldigt höga prestationskrav på sig själva, samtal är en stor del av arbetet.

Anna Medin, barnmorska

Anna Medin är inte bara Ezters matte, utan också barnmorska. Hon arbetar halvtid på Västerås ungdomsmottagning och var den som tog initiativet till samtalsgrupper med vårdhund. Efter flera år på förlossningen, via mödra­vården, började hon arbeta med unga för drygt fem år sedan. Hon slogs då av hur mycket psyko­sociala frågor som arbetet innefattade.

– Det är lätt att tro att vi bara jobbar med preventivmedel och spiralinsättningar, men det är mycket mer än så. Många unga har väldigt höga prestationskrav på sig själva eller mår dåligt av andra anledningar, samtal är en stor del av arbetet. Men det är inte alltid lika lätt för alla att prata, även om vi har jättebra kuratorer på mottagningen, säger hon.

”Det är inte lätt att vara ung i dag. Det har det väl aldrig varit, men nu känns det som det är svårare än någonsin. Det är så mycket krav på våra unga,” säger Anna Medin. Foto: Mats Erlandsson.

Uppvuxen med hund och med lång erfarenhet som hundtränare vet Anna Medin vilken unik förmåga hundar har att nå fram till människor. Det kan räcka med en blöt nos mot kinden eller en utsträckt tass för att få den mest introverta att öppna sig.

– Vid en av träffarna var en av deltagarna väldigt motoriskt orolig och hade svårt att komma till ro. Så fort hon satte sig ner gick Ezter fram och stannade vid hennes sida under hela tiden. Det var som om Ezter kände på sig att hon inte mådde bra. Efteråt berättade hon att det hade haft en lugnande effekt på hennes oro, säger Anna Medin.

Att använda sig av hundar i vården är inget nytt, men har blivit vanligare. Redan på 1700-talet var djurkontakt en del av behandlingen inom mentalvården. I Storbritannien öppnades retreat med djur för behandling av psykisk ohälsa och efter första och andra världskriget var hundar med för att rehabilitera män med svåra psykiska trauman. Här i Sverige var det tidigare vanligt att personal tog med sig sina egna hundar till arbetet, som sällskap till patienter på äldreboenden till exempel.

I dag är det mycket mer styrt, med riktlinjer från Socialstyrelsen och regelverk från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Man måste ta hänsyn till allergier och even­tuella smittämnen och hundarna får aldrig lämnas ensamma med patienterna, eller arbeta mer än två timmar i sträck.

Flera har sagt att de inte hade kommit om det inte hade varit för Ezter.

Anna Medin, barnmorska

– Det tycker jag är bra, hundarna behöver också vila. Ezter brukar vara ganska trött efter grupperna, säger Anna Medin.

För att få kallas vårdhund krävs en särskild utbildning tillsammans med en matte eller husse som har någon form av akademiskt yrke, oftast inom vården. Utbildningen är ettårig och drivs av flera olika institut och föreningar. Anna Medin och Ezter gick utbildningen tillsammans med Annas syster, som är skolsköterska, och Ezters kusin Nyssa. Systrarna driver nu företaget Yster hund där de, förutom valpkurser och privata träningar, även tar vårdhundsuppdrag, bland annat inom äldrevården.

Samtalsgrupperna på ungdomsmottagningen är ett projekt som Anna Medin hoppas få fortsätta med.

– Flera av ungdomarna har sagt att de inte hade kommit om det inte hade varit för Ezter. Våra utvärde­ringar visar att de skattar sitt mående bättre efter träffarna. Jag hoppas det ska ge dem något för framtiden, även om det är svårt att mäta. Att de känner att de är okej som de är – en hund dömer aldrig någon.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida