Få svenska patienter har fast vårdkontakt
Patienter som har tillgång till en egen läkare eller sjuksköterska upplever vården som bättre än de som inte har det. Men chansen att man har en ordinarie vårdkontakt beror på var man bor.
På många punkter i den internationella undersökningen International Health Policy ligger Sveriges vård bra till. Få personer uppger att de avstått vårdbesök och behandlingar på grund av ekonomiska skäl. Digitaliseringsgraden är hög och många tycker att de får ett gott bemötande av vårdpersonalen.
International Health Policy 2020
Den internationella undersökningen International Health Policy (IHP) är baserad på enkätsvar som till stor del samlades in precis innan coronapandemin slog till i Sverige. Den svenska versionen heter Vården ur befolkningens perspektiv 2020. I rapporten jämförs Sverige med tio andra länder: Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Resultaten baseras på The Commonwealth Fund’s 2020 International Health Policy Survey of adults in 11 countries. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014. På uppdrag av myndigheten har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört enkätundersökningen i Sverige. Vissa år undersöks läkarnas syn på hälso- och sjukvården och vissa år befolkningens.
Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Däremot finns det andra brister i den svenska vården. Betydligt färre invånare har en ordinarie läkare eller sjuksköterska som de brukar gå till. 35 procent av svenskarna i undersökningen hade det. I de tio andra länderna låg motsvarande siffra på mellan 80 och 98 procent.
En av tio har varken egen vårdkontakt eller -central
I stället har svenskarna i större utsträckning (80 procent) än flera av de andra ländernas invånare (58 procent i snitt) en ordinarie mottagning att vända sig till. Men den siffran blir allt lägre för svenskarna. Andelen har minskat med 8 procentenheter sedan den senaste undersökningen år 2016. 13 procent av svenskarna har varken en ordinarie vårdpersonal eller vårdcentral. Dessa personer har också sämst upplevelse av vården.
Bäst upplevelse av den svenska vården har de med en personlig, ordinarie vårdkontakt, säger utredaren Peter Nilsson på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i ett pressmeddelande.
– De upplever sig mer delaktiga och involverade, att personalen bättre känner till deras sjukdomshistoria, ger dem tillräckligt med tid och förklarar på ett sätt som de förstår, säger Peter Nilsson.
Minst vanligt med personlig kontakt i glesbygd
De får också fler vårdinsatser. Rapportförfattarna skriver att en förklaring kan vara att en ordinarie vårdkontakt kan känna till patients sjukdomshistoria bättre och ta ett tydligare ansvar i att samordna vården med olika vårdgivare. Dessutom är det troligt att upplevelsen av vården stärks av den kontinuitet som en personlig relation ger.
Det är mindre vanligt att personer bosatta utanför tätorter har en ordinarie läkare eller sjuksköterska jämfört med personer i tätorter. Minst vanligt är det bland personer som bor i glesbefolkade områden. Däremot är det vanligare att ha en ordinarie mottagning om man inte bor i en tätort.
– Sverige visar låga resultat för faktorer som är centrala i en personcentrerad vård, till exempel kontinuitet, tillgänglighet och samordning. Regeringen och regionerna bör i arbetet med att öka de ordinarie vårdkontakterna se till att det sker utifrån behov och utan omotiverade skillnader, säger Vård- och omsorgsanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam i pressmeddelandet.