Facket: Barnmorskor behöver ledigt – inte extra pengar
Underbemanning på förlossningen i Umeå har skapat stora arbetsmiljöproblem – och nu väntar ännu en sommar med många olösta pass. Regionen har erbjudit extra ersättning för inställd semester. Men det är återhämtning som behövs, säger Karin Järback, barnmorska och förtroendevald.
Under flera år har kvinnosjukvården i Region Västerbotten dragits med underbemanning. Värst har läget varit de tre senaste åren, säger Karin Järback. Hon beskriver situationen som mycket ansträngd. Med en beläggning på 100-120 procent är trycket högt och personalstyrkan för liten. Stöd från duktiga sjuksköterskekollegor är värdefullt, men kompetensen hos de barnmorskor som saknas går inte att ersätta fullt ut på det sättet.
– Regionen har inte kunnat bemanna upp ordentligt. Det drabbar personalen hårt när man ligger på en beläggning på 100–120 procent. Det påverkar arbetsmiljön negativt. Folk känner att det inte är värt det och söker andra jobb eller utbildar sig till annat – och vi får ett ännu större tapp, säger Karin Järback.
Personalen mår inte bra och arbetar större delen av året under en ”fruktansvärd stress,” särskilt under januari till maj.
– Det är mycket funderingar på hur sommaren ska bli. Vi ställer vår semester för att få det att gå ihop. Vi har ett semesterberg att ta ut i och med att vi inte får semester. Vi behöver återhämtning men den får vi inte för det finns inte personal. Vi är rädda att tappa ännu fler kollegor eftersom det ser ut som det gör, säger Karin Järback.
Måste täcka luckorna
När Vårdfokus för några veckor sedan skickade ut en enkät till alla lokala fackliga ordföranden framhöll lokalavdelningen i Västerbotten barnmorskornas tuffa situation. Då var 96 veckor ännu olösta. Tidigare år har man kunnat bemanna upp med bland annat barnmorskor från Finland. Men i år har de flesta luckorna täckts upp internt – genom att befintlig personal gått in och tagit på sig extrapass för att fixa schemat.
Enligt Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör för region Västerbotten, återstår nu ett 20-tal pass att lösa. Hon beskriver svårigheterna att rekrytera personal och säger att en del har gått vidare inom regionen till öppenvården.
– Men det är tufft. Vi har gjort olika utbildningsinsatser och står ändå i det här. Det är också alltid värre på sommaren, säger Brita Winsa.
I takt med att semestrarna ryckt närmare under våren har beskeden varierat om hur lösningarna inför sommaren ska bli. Att skicka födande till Lycksele eller Skellefteå har nämnts som alternativ, men det är inte aktuellt längre. Karin Järback säger att Skellefteå har stora problem med sina lokaler, och i Lycksele återstår ännu några kritiska veckor att lösa. Dit är dessutom ett par barnmorskor utlånade från Umeå på grund av sjukskrivningar och personaltapp – och man går redan på sommarbemanning.
– Vi sitter i att vi måste ta emot alla kvinnor i Umeå som vi ska, med befintlig personal, en bemanning som alltså är väldigt slimmad. Det finns inget utrymme för att någon blir sjuk. Men kvinnorna kommer få den vård de behöver – det är vi barnmorskor som får springa fortare, skippa lunchen och låta bli att gå på toaletten, säger Karin Järback.
Extrapass ger extrapengar
Tidigare denna vecka gick regionen ut med att man ger barnmorskor som tar extrapass i sommar under sin semester en extra ersättning. På frågan om hur man ser på det ur ett hållbarhetsperspektiv, när personalen uppger att de är i behov av återhämtning, svarar Brita Winsa att man visserligen vill att personal som så önskar ska få fyra veckors sammanhängande semester.
– Det kan ju finnas olika anledningar till att man väljer att dela upp sin semester. Nuläget är så att drygt hälften av barnmorskorna i Umeå har fyra veckors sammanhängande semester, tre stycken har fyra veckors uttag, men inte sammanhängande – men däremot kan jag inte svara på om det beror på att man önskat det eller ej. Det är knappt 20 stycken som har tre veckor eller lite mindre uttaget under sommaren, ibland självvalt och ibland i kombination med föräldrapenning, säger Brita Winsa.
En anledning kan ju också vara att man inte vill göra det svårt för sina kollegor?
– Ja, det är många som är lojala.
Vad sänder det då för signaler som arbetsgivare att erbjuda ersättning för att inte ta ut semester?
– Det är en åtgärd för att klara den här situationen, så är det.
Lönerna måste upp
Så hur ta sig ur en situation som pågått under flera år? Det akuta är just att behålla personalen, säger Karin Järback, men hon trycker också på behovet av att det ska märkas på lönen att barnmorskorna har dubbla kompetenser.
– Vi har 4,5 års utbildning med en magisterexamen i reproduktiv hälsa – men det syns inte i lönekuvertet. Det är inte värt att utbilda sig till barnmorska.
Vad gäller lönefrågan verkar barnmorskorna få visst gehör från regionen:
– I årets lönerevision premierar vi förlösande barnmorskor och jag tänker att vi får göra det nästa år också. Man måste använda lönen för att styra mot områden där det är svårare att bemanna, säger Brita Winsa.
Försök till bättre arbetsmiljö
Efter sommaren ska Region Västerbotten starta ett projekt ihop med primärvården, där möjligheten att som barnmorska kombinera arbete på förlossningen med arbete inom mödrahälsovården.
– Jag tror att det är många som tycker att jobbet som förlösande barnmorska är väldigt roligt, men att det innebär obekväma arbetstider. Det kanske kan bli en winwin-situation, säger Brita Winsa.
Regionen tittar också på om man kan utbilda fler barnmorskor, något som lyfts tidigare.
– Vi brukar säga att man måste börja med att laga hålen i hinken. De högre beslutsfattarna lyfter hela tiden att de har betalat utbildningsplatser – men det spelar ingen roll om man utbildar fler barnmorskor om man inte kan behålla dem vi har eller de nya som kommer in. I grunden känns det som att vi måste bli fler för att kunna jobba med arbetsmiljön. Vi går på knäna som det är nu, när vi är så många back som vi är i grundbemanningen, säger Karin Järback.