Specialistutbildning

Facket: Inte rimligt med bindningstid

Vårdförbundet anser att finansiering av specialistutbildning för sjuksköterskor ska ske på regionnivå istället för på enhetsnivå så att medarbetare inte hamnar i knipa om de byter arbetsplats. Det säger Carin Lhotsky, specialistsjuksköterska och styrelseledamot i Vårdförbundets Stockholmsavdelning.

Vilken inställning har Vårdförbundet till kontrakt som binder sjuksköterskor vid en arbetsplats i ett visst antal år efter en betald specialistutbildning?

– Generellt är det rimligt att arbetsgivaren betalar för kompetensutveckling som kommer arbetsplatsen till nytta. Det skulle ta lång tid för den enskilda sjuksköterskan att tjäna ihop den summa som en specialistutbildning kostar i förlorad arbetsinkomst med hänsyn till löneutvecklingen. Självklart är det en investering där arbetsgivaren hoppas att personen ska stanna kvar. Men finansieringen bör inte ligga på enhetsnivå utan på regionnivå.

Carin Lhotsky, specialistsjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets Stockholmsavdelning. Foto: Privat.

Varför då?

– Det kan uppstå smått bisarra situationer. Jag har varit med om medlemmar som velat byta från en vårdcentral till en annan inom samma region och då har den gamla enheten sett det som självklart att den nya ska betala för den tidigare enhetens utlägg för medarbetarens specialistutbildning. Det avslöjar en förlegad syn på anställning och för medarbetaren blir det mer obekvämt än det borde behöva vara.

Är fyra år en rimlig bindningstid?

– Det är egentligen inte alls rimligt med bindningstid och det tyder på en arbetsgivare som förutsätter att det enda sättet att få lojalitet är via tvång. Dessutom är det komplicerat att kräva av någon att stanna en viss tid eftersom det är sällan man har samma chefer och kollegor på en enskild arbetsplats över en så lång period. Det kan hända mycket, och uppstå både professionella och privata skäl som gör att man till behöver flytta på sig. Min erfarenhet är att det löses på en mängd olika sätt, vilket är problematiskt.

Så funkar AST

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor – AST - är en tillsvidareanställning (utbildningsanställning med full lön).

Det rådande kollektivavtalet på arbetsplatsen gäller. Det innebär till exempel att anställningen ingår i den årliga löneöversynen och att de allmänna anställningsvillkoren som semester, ledigheter och övertid tas ut enligt gällande kollektivavtal.

Tjänsten är heltid och innehåller både studier och kliniskt arbete. Hur studiedelen och delen kliniskt arbete läggs upp kan variera, men utbildningen är en del av anställningen. Även studietakten kan variera.

Med AST förbinder sig medarbetaren inte att jobba hos arbetsgivarna en viss tid efter utbildningens slut.

I dagsläget finns AST fullt ut i åtta regioner, 34 kommuner och hos en privat arbetsgivare (Vardaga).

Källa: Vårdförbundet

Vad ska man tänka på innan man skriver på ett sådant här kontrakt?

– Man ska inte förutsätta att man kan ”lösa ut sig” från en överenskommelse, räkna alltid med att fullfölja den. Det är också viktigt att prata med chefen så att man har samma syn på vad som händer efter examen vad gäller arbetsuppgifter, lönetillägg och ansvar. Om man kommer överens om något som inte står i kontraktet ska man kräva att få det på pränt, skriftligt. Läs också igenom kontraktet noga och fråga om något är oklart.

Vilken hjälp kan man få från sitt fackförbund om det uppstår problem, som för Matilda i artikeln?

– Det finns många lokala varianter av utbildningskontrakt och i de flesta fall har Vårdförbundet inte slutit avtal med arbetsgivaren. Då kan vi inte heller förhandla om villkoren. Vårdförbundets egen modell AST – akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor – innebär att utbildningen sker inom ramen för befintlig anställning med rådande kollektivavtal och det finns inga krav på att arbeta kvar en viss tid efter examen. Då kan man heller inte bli återbetalningsskyldig.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida