Färgsättning på äldres villkor

Wijk H, Berg S, Bergman B med flera. Colour perception among the very elderly related to visual and cognitive function. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2002; 16:91?102.

Bakgrund: Hur vi fungerar i vår vardag beror på balansen mellan den personliga förmågan och kraven från omgivningen. Om obalans råder påverkar det vårt dagliga liv negativt (1). Därför bör ålders- och sjukdomsrelaterade funktionsnedsättningar leda till att miljön anpassas. Färger och färgskillnader är viktiga faktorer för att förtydliga miljön. Kunskap om hur vi uppfattar färg på äldre dagar är därför viktig.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur olika aspekter av färg uppfattas vid 95 års ålder, relaterat till synförmåga och kognition. Resultatet jämfördes med tidigare undersökta personer i 80 års ålder och personer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Metod:Vi undersökte 1) färgdiskriminering, förmåga att se skillnad mellan färgnyanser, 2) färgidentifiering, 3) färgpreferenser och 4) färg och form som stöd för igenkänning, då dessa faktorer har stor betydelse för hur vi uppfattar vår omgivning. Deltagarna i studien var ett slumpvis urval av män och kvinnor i 95 års ålder (n=84).

Resultat: Deltagarna värderade färg och färgsättning högt. Man klarade bättre att se skillnad mellan nyanser i rött och gult färgområde än i blått och grönt. Primärfärgerna rött, blått, grönt, gult, vitt och svart kunde namnges korrekt av de flesta, till skillnad från blandade färger, ljusa pasteller och mörka färger. Majoriteten rankade blått, rött och grönt som vackrast. Färgen på bilder utgjorde ett starkt stöd för igenkänning efter kort tid, medan vad bilden föreställde (formen) var avgörande för om den kändes igen efter 20 minuter. Den kognitiva förmågan hade generellt större påverkan på resultatet än vad synförmågan hade.
I jämförelse med 80-åringar och personer drabbade av Alzheimers sjukdom klarade 95-åringarna diskriminerings- och färgnamntestet sämre. Det kan bero på att dessa aspekter av färg inte påverkas nämnvärt av demenssjukdomen i sig utan snarare av det komplexa i att vara så gammal. De högst rankade färgerna var desamma i de tre grupperna, vilket tyder på att äldre, oavsett demenssjukdom, har en åsikt om färg. Majoriteten hade också starkt stöd av färg för igenkänning, men i detta test hade demenssjukdomen större påverkan än ålder.

Slutsatser: Resultatet visar på bevarade funktioner avseende varseblivning och namngivning av färger, färgpreferenser och minnesstöd av färg och form vid 95 års ålder, i likhet med tidigare undersökta 80-åringar samt personer drabbade av Alzheimers sjukdom. Resultatet från denna och de tidigare studierna har legat till grund för en medveten färgsättning av somatiska avdelningar på Geriatrik Sahlgrenska i Göteborg och demensboenden i primärvården i samarbete med representanter för vård, arkitektur och design.

Referens: Lawton MP & Nahemow L. Ecology and the aging process. Publicerad i C Eisdorfer, mp Lawton eds. The psychology of adult development and aging. Washington dc: American psychological association, 1973: 619?674.

Finansiärer: Färgvetenskapliga rådet, Alzheimerfonden, Demensföreningen, Hjalmar Svenssons forskningsfond, Vårdalstiftelsen.

För korrespondens: Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, med dr, utvecklingssamordnare vid Geriatrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset och lektor vid institutionen för omvårdnad, vårdvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. E-post: helle.wijk@vgregion.se, telefon 031-342 65 72, mobil 0733-70 34 62.