Färre biomedicinska analytiker i laboratorierna

De biomedicinska analytikerna är den enda yrkesgruppen som blivit färre under det senaste decenniet. Det visar Vårdfokus granskning. I Region Dalarna har antalet biomedicinska analytiker minskat med 30 procent sedan 2010. Det beror på låga löner och höga krav samtidigt som legitimationen utarmas, enligt Tina Dahlman, biomedicinsk analytiker och huvudskyddsombud på Falu lasarett.

Medan antalet biomedicinska analytiker har blivit 27 personer färre i regionerna det senaste decenniet, har till exempel den administrativa personalen blivit nästan 12 500 personer fler. Det visar nationell statistik som Vårdfokus sammanställt från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Region Dalarna är en av de regioner där antalet anställda legitimerade biomedicinska analytiker har minskat mest sedan år 2010, ungefär 30 procent. Även Sörmland, Norrland och Jämtland-Härjedalen har minskat BMA-styrkan med ungefär en tredjedel.

Tina Dahlman, huvudskyddsombud och Vårdförbundet Dalarnas vice ordförande, blev färdig biomedicinsk analytiker år 2010 och har jobbat på Mikrobiologin på Falu lasarett sedan 2013.

– När jag började var det många erfarna kvar i yrket. Nu är jag en av de äldsta på min avdelning. De som var unga när jag började är de erfarnaste idag. Det är många som har slutat och de har inte ersatts som det hade behövts. Och det är dåligt med kompetensutveckling, säger Tina Dahlman.

Det största personaltappet på avdelningen beror på pensionsavgångar men både erfarna och nya biomedicinska analytiker lämnar labben för till exempel administrativa tjänster i regionen eller privata företag. Något som Tina Dahlman säger bland annat beror på en arbetsmiljö med för hög arbetsbelastning.

– Man kan inte stå upp för en bra kvalitet när man har så mycket på sitt bord. Är man legitimerad har man ett ansvar gentemot sig själv, arbetsgivaren och patienten. Man ska inte bara göra arbetsgivaren nöjd. Man ska kunna sätta sitt namn på, vara nöjd och stå för sitt arbete, säger Tina Dahlman.

Många gånger ersätts biomedicinska analytiker som slutat med icke-legitimerad personal. 14 av de 29 som jobbar på mikrobiologin är legitimerade BMA. Det är en stor skillnad mot år 2010 då i princip alla Tinas Dahlmans kollegor hade legitimation. Hon tycker att arbetsgivarna utarmar legitimationen genom att skriva ”Biomedicinsk analytiker eller motsvarande” i jobbannonserna.

– Man förstör en legitimation genom att väva in andra kategorier och anse att de kan göra jobbet lika bra. Det är aldrig att man söker ”sjuksköterska eller motsvarande”. Men i våra laboratorier där man ska lämna ut kvalitetssäkrade svar, där går det bra.

Att allt fler kollegor saknar legitimation gör att arbetsuppgifterna delas upp mer och mer. De biomedicinska analytikerna som är kvar får ägna allt mer arbetstid åt kvalitetsarbete. Men många av uppgifterna som delas ut till de andra skulle egentligen vara bättre om de legitimerade kunde göra eftersom de har mer kunskap, säger Tina Dahlman.

Hon understryker dock att de självklart har jätteduktiga kollegor utan legitimation också men att det krävs flera års erfarenhet för att bli så duktig. Det är sällan de olegitimerade stannar så länge.

– Det är nog för att det är så höga krav här och så klart den låga löneutvecklingen. Den är låg för oss legitimerade men ännu sämre för dem. En kollega sa att hon lika gärna kunde jobba på Willys eller Ica och tjäna lika mycket. Vilket jobb som är hårdast kan man tvista om men där slipper man i alla fall att en patient tar skada om man glömmer något eller inte hinner med.

Att det är allt färre biomedicinska analytiker bland kollegorna märks när Tina och hennes kollegor inte klarar av att göra sina uppgifter i tid, vilket gör svarstiderna längre.

– Det är klart att man blir stressad. Det får ju inte gå för lång tid, proverna kan bli dåliga. Sedan vet vi ju att det är patienter bakom varje prov. Det är känslomässigt stressande, säger hon.

Fler kollegor skulle behövas för att lätta bördan på labbet. Men den låga lönen bidrar till att för få utbildar sig och att kollegorna byter bransch. Tina Dahlman jämför sin månadslön på 31 000 kronor med en tidigare studiekamrat som valde en likvärdig utbildning med teknisk inriktning. Kamraten tog jobb som konstruktör på ett större företag och tjänar 42 000 kronor i dag. Även jämfört med sjuksköterskorna i regionen har de biomedicinska analytikerna låg lön. Tina säger att en sjuksköterska kan ha 34 000 kronor i lön efter fyra år medan hon har 31 000 kronor efter tio år.

– Det är förjävligt att ligga bara någon tusenlapp över ingångslönen efter så lång tid, säger hon.