Färre omoperationer med ny plast

Genom att behandla den plast som konstgjorda höftleder görs av med kraftig bestrålning minskar antalet patienter som behöver omopereras, hävdar läkaren Georgios Digas.

I Sverige får omkring 13 000 patienter varje år en ny, konstgjord, höftled. Hittills har de flesta patienterna som opererats varit äldre och dött innan protesen slitits ut. Nästan alla har kvar sin protes efter tio år.

På senare år har dock alltfler yngre och mer aktiva patienter behövt höftprotes och för dem är prognosen sämre. När den konstgjorda leden slits kan små partilar som skavs loss orsaka inflammation. Inflammationen kan sedan påverka benet och hur protesen sitter fast.

Men, genom att behandla höftleder tillverkade av en ny polyetylenplast med kraftig bestrålning, slits inte materialet lika mycket. Det konstaterar läkaren Georgios Digas.

Georgios Digas har i en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, utvärderat den nya plasten och undersökt skillnaderna mellan höftledsproteser tillverkade av den nya plasten och den plast som är standard i dag.

I två olika studier såg han att den nya plasten slets avsevärt mindre än den gamla. 

– En omformning av ledskålen sker alltid under det första året oavsett vilken plast som används. Men om de här resultaten står sig vid längre uppföljningar kommer antalet patienter med stor sannolikhet att minska avsevärt, säger Gerogios Digas.

Avhandlingen heter New polymer materials in total hip arthroplasty och har lagts fram vid institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.

 

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida