Finns sjuksköterskebristen?

Runt om i världen råder brist på sjuksköterskor. Men beräkningarna av hur många sjuksköterskor vården behöver i framtiden måste granskas kritiskt, anser Alan Maynard, professor i hälsoekonomi.

– Det är föråldrade antaganden, och mål som ingen ifrågasätter, som ligger till grund för beräkningarna av bristen på sjuksköterskor.

Det hävdade en av ICN-kongressens huvudtalare, engelsmannen Alan Maynard, professor i hälsoekonomi vid universitetet i York. Han anser att den första förutsättningen för en förnuftig planering är att skilja mellan värdebaserade politiska val och vad man har erfarenhet och bevis för.

– Vi har alla olika värderingar och måste skilja på dem och fakta, sa han.

Tillgång till vård och prioriteringar är exempel på politik. Att stigande offentliga utgifter är en katastrof är ideologi.

– Varför bryr vi oss så mycket om hur mycket hälsovården kostar? undrade han. Och varför betraktas ökningar som problem?

Vårdekonomiskt är det ingen skillnad på offentlig och privat konsumtion.

Familjer betalar
– Det är ingen skillnad på privata och offentliga utgifter, pengarna kommer ändå från familjerna.

Radikala förändringar av strukturer ger väljarna intryck av handlingskraft. Alan Maynard anser att det är därför politiker älskar reformer. Resultaten intresserar däremot inte så mycket. Ofta tas inte erfarenheter tillvara utan förändringar genomförs på svaga underlag.  

– En central fråga är om reformer leder till att vi kan möta patientens behov bättre. Avstå i annat fall. Var är beviset för att patienten mår bättre om vi organiserar om? 

Den senaste idén i vårddebatten är att det skulle vara billigare om sjuksköterskor tar över en rad uppgifter som läkarna utför i dag.

Men Alan Maynard ifrågasätter om det verkligen är billigare. Enligt vissa beräkningar skulle mellan 30 och 70 procent av läkarnas arbete kunna tas över av sjuksköterskor. En sådan förändring har skett i usa; allt fler sjuksköterskor har tagit över läkaruppgifter. Men, enligt Alan Maynard, kompletterar sjuksköterskorna där bara läkarna, som fortfarande är lika många.

– Först måste man fråga sig varför man ska ha sjuksköterskor och varför det är nödvändigt att utnyttja den yrkesgruppen bättre.

Bättre prognoser
Först när målen är klara kan man börja fundera över hur arbetskraften ska organiseras, menar Alan Maynard. Han efterlyser bättre prognoser, förtydliganden och bedömningar av insatser.

– Vården är begränsad, det är likadant över hela världen. Men ingen av oss vill gärna diskutera begränsningar, och ingen av oss mäter hälsa – hur väl vi lyckas. Vad är likhet? Är det lika geografisk spridning av pengarna? Lika tillgång till vård? Likhet i hälsa – där inkomster, boende och näringstillgång påverkar?

Ändra beteende
Alan Maynard propagerar för att hälso- och sjukvården tar fram evidens för de olika personalgruppernas arbete, och kunskap om hur förändringar i personalteamens sammansättning påverkar arbetet.

För sjuksköterskornas del borde resultat på kärnområdena sårvård, nutrition och förebyggande av infektioner registreras.

– Sjuksköterskan är lärd att göra sitt bästa för den patient hon har framför sig medan samhällets etik är att använda pengarna så att de ger mesta möjliga valuta. Hur ändrar man läkares och sjuksköterskor beteende? Jag tror det viktiga är att ändra folks fokus mer mot resultat. Det är nog kommande decenniers utmaning, sa Alan Maynard.