Fjolårets lönelyft i regionerna – så gick det

Fjolårets lönelyft i regionerna – så gick det
Regionernas lönepåslag 2020 skiljde sig mycket åt. Arkivbild: Mostphotos

Pandemiåret 2020 blev löneökningarna i två av landets nordliga regioner riktiga bottennapp. Men på andra håll drog lönerna iväg rejält. Hur kan det vara så orättvist?

Många fick vänta länge på 2020 års nya lön. En pandemi försenade processen men satte samtidigt extra ljus på vilka betydelsefulla yrken Vårdförbundets medlemmar har och vilka konsekvenser bristen på allt från intensivvårdssjuksköterskor till biomedicinska analytiker får för vården.

Nu har utfallsiffrorna från landets samtliga regioner samlats in av Vårdförbundet. Resultatet är spretigt, med stora skillnader mellan regionerna.

Toppen och botten

Norrbotten och Västerbotten ligger i botten av listan, med löneökningar på 1,99 respektive 2,20 procent. Det är till och med lägre än ”märket”, industrins framförhandlade procentsats för löneökningar som brukar vara vägledande för andra branscher.

Glappet är stort till toppskiktet. Här finns Kronoberg, Östergötland och Jönköping där det totala utfallet från löneöversynen 2020 ligger runt fem procent.

 

I Kronoberg beror den höga siffran framför allt på en stor satsning på särskilt yrkesskickliga, som Vårdfokus tidigare skrivit om. Och det är just detta – om regionerna lyckats höja lönerna för de mest erfarna eller inte – som ligger bakom de största skillnaderna i lönestatistiken, förklarar Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

– Vissa regioner har tagit sig an det jobbet, i andra regioner är det faktiskt dags att göra det nu, säger hon.

Påverkat politiken

Det Vårdförbundet i Kronoberg lyft som en framgång är att de arbetat långsiktigt och strategiskt med lönefrågan. Och fått till en bra dialog med regionens politiker, som förstått syftet med avtalet HÖK19. Att det handlar om att värdera erfarenhet, öka lönespridningen och få erfarna att vilja stanna kvar i vården.

Vad är HÖK19?

  • Avtalet HÖK19 reglerar lön och andra viktiga villkor för cirka 90 000 anställda i landets regioner, kommuner och kommunala bolag.
  • HÖK19 har särskilt fokus på att öka lönespridningen och chansen till lönekarriär genom att höja lönerna för de mest erfarna, som under många år halkat efter i löneutvecklingen. I avtalet kallas denna grupp särskilt yrkesskickliga.
  • Parterna som tecknat avtalet är Vårdförbundet, Sveriges kommuner och landsting, SKR, och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona.
  • Avtalet gäller i 3 år från 1 april 2019 till 31 mars  2022 med en ömsesidig uppsägningstid på 3 kalendermånader.

I Norrbotten, som hade lägst löneökningar 2020, har det varit svårt att nå fram till politiker och tjänstemän, enligt Vårdförbundets vice avdelningsordförande Elisabeth Lindblad. Här har det inte skjutits till några extra pengar av regionen och de 10-12 procent särskilt yrkesskickliga som utsetts har fått något högre löneökningar på kollektivets bekostnad. Istället är det fokus på omorganiseringar och besparingar.

Elisabeth Lindblad, vice ordförande i Vårdförbundet avdelning Norrbotten.

– Det är som att prata med en gråsten. Region Norrbotten har inte tagit sitt ansvar. Men med den kompetensbrist som är och med tanke på hur svårrekryterat det är här uppe, så förstår vi inte att arbetsgivarna inte väljer att satsa på våra yrkesgrupper och vårda avtalet, säger Elisabeth Lindblad.

Tvärbromsad satsning

Nu har även Kronoberg, som hade flyt i samarbetet med arbetsgivaren 2020, stött på patrull. Det Vårdförbundet trott skulle bli ett långsikt arbete för högre löner till de mest erfarna, det faller redan i år. Regionen har annonserat att de tänker lägga betydligt mindre pengar på Vårdförbundets medlemmars löner 2021, med det vanliga argumentet ”det finns inga pengar”.

– Det är väldigt dålig tajming. Våra medlemmar är trötta, slitna, har avstått vila och återhämtning, fritid och tid med familjen. Vi behöver värderas, säger Anna Seiborg Kidell, ordförande för Vårdförbundet i Kronoberg.

Anna Seiborg Kidell, ordförande i Vårdförbundet avdelning Kronoberg. Foto: Ulf Huett

Ilskan kokar i medlemsleden. Hon är nästan förvånad och väldigt stolt och imponerad över hur många som orkat bli arga och engagera sig, kontakta politiker och försöka driva opinion, trots rådande pandemiläge

Pengar spelar roll

2021 är sista året med HÖK19. Det kommer att utvärderas noga och alla arbetsgivare kommer att ingå i den analysen, påpekar Sineva Ribeiro. Redan nu anser hon att det är tydligt på många håll varför regionerna måste bli bättre på att leva upp till avtalet.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro. Foto: Dan Lepp

– Arbetsgivare som inte använder sig av hök19 för att kunna kompetensförsörja, de kommer inte att kunna ge den hälso- och sjukvård som medborgarna har rätt till. Det märks redan nu, inte minst under pandemin.

Det har ju varit tvärstopp tidigare när Vårdförbundet försökt få staten att gå in med pengar till löner. Har ni gjort några nya försök där?

– Vi försöker alltid påverka i samtal med politiker på alla nivåer, statligt, regionalt och kommunalt. Förutsättningarna för att kunna kompetensförsörja och ge en god och säker vård bygger på politiska beslut. Därför måste politiken ta ansvar, och villkor är en viktig del i att kunna kompetensförsörja. Lön är en drivkraft och motivation. Det är det i alla andra yrken. Varför skulle det inte vara det i våra?

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida