Fler kvinnliga studenter ? men inte på sjuksköterskeutbildningen

Kvinnor dominerar bland studenterna på universitet och högskolor ? och deras andel blir allt större. Men utbildningarna till sjuksköterska och biomedicinsk analytiker avviker från trenden.

3 februari 2004

Det finns i dag omkring 130 000 studenter på högskolor och universitet i Sverige. Av dem är 80 000 kvinnor, det vill säga ungefär 61 procent. Det visar nypublicerad statistik från Högskoleverket, som tagit hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) för att kartlägga jämställdheten i utbildningarna.

De kvinnliga studenterna har länge varit fler än de manliga. Läsåret 1982/83 började man föra statistik över studenternas kön. Då och femton år framåt var kvinnornas andel av universitets- och högskolestudenterna 57 procent. Sedan läsåret 1996/97 har kvinnornas andel ökat sakta men säkert till dagens 61 procent.

Inom vårdområdet syns denna utveckling mycket tydligt när det gäller de nyutexaminerade läkarna, där kvinnoandelen ökat från 51 procent 1997 till 58 procent våren 2003.

Fler män blir biomedicinska analytiker

Däremot bibehåller männen sin (låga) andel inom sjuksköterskeutbildningen. Våren 2003 var andelen män bland de nyutexaminerade sjuksköterskorna 13 procent ? och det var den också höstterminen 1997. Antalet nyblivna manliga barnmorskor har varit noll sedan våren 1999.

När det gäller utbildningen av biomedicinska analytiker är trenden till och med den motsatta, det vill säga att männen ökar sin andel; från 14 procent 1999 till 17 procent våren 2003.

Utbildningarna inom vårdområdet (förutom läkarutbildningen) är exempel på det Högskoleverket kallar ojämställda yrkesutbildningar. Bara nio utbildningar (av 62) är jämställda (inget av könen utgör mer än 60 procent av studenterna). I 47 utbildningar är kvinnorna fler än männen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida