covidvård

Fler patienter än under första vågen på Sahlgrenska

Fler patienter än under första vågen på Sahlgrenska
Antalet patienter med covid-19 på Sahlgrenska är nu fler än under de värsta topparna våren 2020. Foto: Susanna Pagels

Vårdpersonalen på Sahlgrenska universitetssjukhuset är sliten efter ett år av pandemi. Humör och tålamod sviktar. Samtidigt behöver de ordinarie sjuksköterskorna lära upp sina nya, covid-ovana kollegor, medan patienterna blir fler och fler. Trycket är högre än våren 2020.

Tisdagsmorgonen den 30 mars 2021 hade Sahlgrenska universitetssjukhuset 197 inneliggande covidpatienter, vilket är fler än vid toppen under våren 2020 då det var 192 patienter. På sistone har patientantalet svängt kraftigt från dag till dag. Från det ena dygnet till det andra kan 20 patienter till ha skrivits in eller ut på covidavdelningarna.

– Å en sidan är det skönt att inte ha samma höga belastning hela tiden. Samtidigt är det en stressfaktor varje gång antalet går upp. Det är en otroligt hög nivå hela tiden, säger Matilda Eriksson, sjuksköterska och huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Matilda Eriksson. Foto: Privat

Än så länge har Sahlgrenska inte lika många covidpatienter som de hade i början av januari, 255. I februari-mars landade patientantalet på en platå som låg strax under toppnivån för våren 2020, men nu har patienterna alltså passerat nivån igen. Över hela regionen syns en tydlig ökning. Det oroar Matilda Eriksson.

– Tack och lov är det fortfarande en mindre andel inom intensiven. Men där är marginalerna ännu mindre. Det är ännu färre personer som kan tjänstgöra inom intensivvården, säger hon.

Många avdelningar som bedriver covidvård har fått låna in personal. Infektion får till exempel kollegor från Barn, och Medicin lånar arbetskamrater från Kirurgen och Psykiatrin.

Covid-ovana kollegor stressar

Covidpersonalen är tacksamma för sina nya kollegor, berättar Matilda Eriksson. Samtidigt bygger de på med fler arbetsuppgifter för den ordinarie personalen som måste dubbelkolla att de nya, covid-ovana kollegorna, gjort rätt. De flesta på ett universitetssjukhus är ganska subspecialiserade, och har därmed stenkoll på sina områden, som tarmkirurgi eller stroke, men lite mindre koll på andra.

– Kommer man dessutom från psykiatrin, som jag, så har man ett annat fokus. Man behöver ställa om hur man tänker, från helhet till somatiskt perspektiv, säger Matilda Eriksson.

Konsekvensen blir ofta att en intensivvårdssjuksköterska utöver huvudansvar för sina egna två patienter, får ett slags övergripande ansvar för flera patienter och måste dessutom stötta och lära upp sina kollegor.

– Förutom fler arbetsuppgifter blir det en psykisk och etisk stress. Man behöver egentligen vara fler när en del har lite lägre kompetens. Men nu är man lika många som annars, och de med rätt kompetens får ha fler saker i huvudet. Man vill finnas till hands för sina kollegor och är samtidigt orolig för patienterna om något viktigt missas.

Glömde syrgasen

Ett exempel på en stressande situation, berättar Matilda Eriksson, var när en sjuksköterska kom in på en covidvårdavdelning och upptäckte att syrgasen var urkopplad hos en patient som syresattes riktigt dåligt.

– För en sjuksköterska som jobbar där hela tiden är det svårt att förstå hur någon kan glömma att sätta tillbaka syrgasen. Men är man inte van vid det så kan det falla ur huvudet, eftersom det inte har blivit en naturlig del av arbetet än. Den gången gick det bra, men det är sådana saker som stressar den ordinarie personalen.

Tålamodet har blivit sämre

I denna tredje våg är patienterna generellt yngre än tidigare. Vilket kan innebära att de har färre grundsjukdomar och därmed kanske kan vara lättare att jobba med för personalen. Men Matilda Eriksson märker att medlemmarna är trötta nu. Hon har fått in flera rapporter om det från de lokala skyddsombuden.

– Alla har kortare reserver nu, i humör och så vidare. Vi har sämre tålamod med varandra. Det är inte så konstigt. Det har varit en lång tid utan en ljusning, det sliter ju psykiskt. Det finns en allmän trötthet och oro för vart det här ska ta vägen.

Tredje vågen i landet

I Västra Götaland ökade antalet sjukhusinlagda covidpatienter med drygt 27 procent bara under helgen vecka 12. Det motsvarar 79 nya patienter. Totalt vårdas 364 patienter för covid-19 i regionen den 30 mars 2021. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har nu fler covidpatienter än de hade som mest våren 2020. 197 patienter den 30 mars 2021 jämfört med 192 den 4 maj 2020. Flest covidpatienter hittills hade sjukhuset den 5 januari 2021, 255 patienter.

En tredjedel av patienterna på Gällivare sjukhus i Norrbotten vårdas för covid-19. Sjukhuset stänger i princip ner övriga mottagningar över påsken och flyttar vårdpersonal till covidvård.  Patienter med akuta besvär som inte kan vänta kommer att tas om hand.

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har gått upp i förstärkningsläge. 108 av Karolinskas totalt 1 225 vårdplatser är belagda med covid-patienter. 34 av dem vårdas på iva/ecmo. (Statistik från 26 mars)

I Västernorrland öppnar Sundsvalls sjukhus återigen avdelningen Covid 2, och i Örnsköldsvik kliver sjukhuset upp på det tredje av fyra upptrappningssteg. Intensivvården ska stärkas upp.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala närmar sig antalet covidpatienter rekordnivåerna från våren 2020. Den 29 mars vårdades 23 covidpatienter på sjukhuset, jämfört med toppnoteringen 26 den 17 april 2020. Till SVT säger överläkaren Magnus von Seth att patienterna är yngre än i de tidigare vågorna och att den brittiska mutationen verkar göra patienterna sjukare.

Källa: Västra Götalandsregionen, Region Västernorrland, Region Norrbotten, Karolinska universitetssjukhuset och SVT.

Faktarutan skrevs den 29 och 30 mars 2021.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida