Fler svenska samer ska få vård i Norge

Redan i dag skickar Sverige samer till Nordnorge för vård — och nu ska fler få möjligheten. Här behöver ingen förklara hur det är att tillhöra ett urfolk.
Omringad av en vidsträckt fjällplatå i nordligaste Norge ligger tätorten Karasjok. Här talar en majoritet av befolkningen samiska och här finns Samí klinihkka — Sanks, en klinik specialiserad på missbruk och psykisk ohälsa bland samer.
En våg av självmord bland unga i Karasjok i slutet av 1980-talet ledde fram till att Sanks fick ett nationellt uppdrag att arbeta för samers psykiska hälsa i Norge och att kulturanpassa vården.
Här bedrivs vanlig psykiatrisk specialistvård. Skillnaden är att all vårdpersonal har samisk kulturkompetens och många talar samiska. Dessutom används samisk kultur och samiska värderingar som redskap i vården. Både för att nå fram till patienterna och för att stärka dem i sitt tillfrisknande.
Ett exempel är samtal som flyttas ut i naturen, kanske till en lägereld eller ett pimpelhål på isen.

— Det är klart att det inte gäller för alla, många samer snackar ”helt greit” över ett bord. Men många patienter föredrar att sitta sida vid sida i stället för öga mot öga och prata, säger Edit Johnsen, sjuksköterska och avdelningschef.
Kontrakt med norska kliniken
Forskning visar att det framför allt är i primärvården och psykiatrin som samiska patienter inte får den vård de behöver. Att inte känna sig förstådd spelar mindre roll om du brutit ett ben, men för den som mår psykiskt dåligt kan det få förödande konsekvenser.
Det här uppmärksammades av Region Jämtland-Härjedalen för tio år sedan, då regionen startade en samisk samrådsgrupp. En studieresa till Norge blev en ögonöppnare. Sedan 2015 har 84 samiska patienter från Jämtland-Härjedalen remitterats till Sanks. Nu är ytterligare tre svenska regioner — Norrbotten, Västerbotten och Dalarna — på väg att skriva kontrakt med den norska kliniken, eftersom liknande vård inte finns att erbjuda i Sverige.
Kulturanpassad vård – en rättighet
- I Norge har samer sedan mitten av 1990-talet laglig rätt till likvärdiga, språkligt och kulturellt anpassade vårdtjänster.
- Att Norge ligger före Sverige beror bland annat på att landet ratificerat ILO-konvention 169, som ger urfolk mer långtgående rättigheter gentemot staten.
- Sverige har antagit andra deklarationer som också ger samer rätt till kulturanpassad vård. Men hittills har inget konkretiserats i lag eller nationella riktlinjer, förutom rätten att få prata samiska i kontakt med vården.
- Nyligen har fyra nordliga regioner antagit regionala riktlinjer för hur vården för samer ska utvecklas.
I överenskommelsen ingår att svensk vårdpersonal ska kunna konsultera Sanks i patientfrågor och få kompetensutveckling.
Samiska seder i terapin

Edit Johnsen berättar hur Sanks barn- och ungdomspsykiatriska avdelning anpassat sina terapier efter fem samiska seder och värderingar: Det samiska språket. Användandet av naturen. Storfamiljen, med nära band till släktingar utanför den allra närmaste familjen. Vikten av att klara sig själv. Och ett humoristiskt hjärtligt sätt att retas, som exempelvis kan användas i samisk barnuppfostran eller när en äldre person vill vägleda en yngre.
I terapin kan det ingå att dra ut på fjället och lära sig bygga en snögrotta, viktig kunskap för att kunna rädda sig själv om skotern får motorstopp mitt i ödemarken.
Enligt Ellen Kalstad, rådgivare, har det varit en utmaning att få förståelse i det norska samhället för den samiska befolkningens behov och att vården behöver anpassas för att bli jämlik.
— Men jämför vi med Sverige så verkar vi faktiskt ha kommit ganska långt, säger hon.