Fler utbildningar får allvarlig kritik..men det har blivit bättre

För få lärare har forskarutbildning och forskningsanknytningen är för dålig, enligt Högskoleverkets kritik av vårdutbildningsprogrammen. Antalet disputerade lärare är inte ens en tredjedel av andelen lärare med doktorsgrad vid universiteten.

Av 84 granskade vårdutbildningsprogram har nio bedömts som inte högskolemässiga av Högskoleverket. Sex av dem var inte högskolemässiga vid verkets förra utvärdering heller, och eftersom de inte har gjort tillräckligt för att höja standarden på utbildningen har de nu fått sin examensrätt indragen.

Bland dem finns barnmorskeprogrammet vid Mitthögskolan och sjuksköterskeprogrammet vid Växjö universitet. Högskoleverket riktar också kritik för brist på högskolemässighet mot barnmorskeprogrammet på Högskolan Dalarna och sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska institutet. Men de mister inte examensrätten, eftersom det är första gången Högskoleverket anmärker på de utbildningarna.

Sedan 1993 är en av Högskoleverkets uppgifter att utvärdera utbildningar vid universitet och högskolor. I december 1994 fick verket regeringens uppdrag att granska utbildningen vid vård- och omsorgsutbildningarna – där ibland vårdhögskolorna, som då fortfarande drevs av landstingen. Uppdraget avslutades i början av 1996 och resulterade i en rapport som konstaterade att 40 procent av 113 granskade utbildningsprogram inte klarade kravet på högskolemässighet.

Nu har utvärderingen följts upp och även om kvaliteten på utbildningarna har blivit bättre är den fortfarande inte tillräckligt bra.

Omtanke om studerande
Brita Bergseth är utredare vid Högskoleverkets avdelning för kvalitetsbedömning. Hon berättar att verket har prövat examensrätter lika länge som de har utvärderat högskolor.

Examensrätten prövas varje gång en högskola vill få rätt att driva en ny yrkesexamen. Den drastiska åtgärden att dra in examensrätten har hittills bara använts en gång. Den gången var det Mitthögskolan som förlorade rätten att ge magisterexamen i nationalekonomi.

Att ett helt utbildningsprogram förlorat sin examensrätt har däremot aldrig hänt tidigare.

– Utvärderingen av verksamheten vid universitet och högskolor görs av omtanke om de studerande. De betalar med
studielån och med sina unga år och de har rätt att få en utbildning som är högskolemässig, säger Brita Bergseth.

En del av bristen på högskolemässighet i vårdprogrammen kan förmodligen förklaras av att utbildningarna har varit landstingsdrivna, och inte förrän de senaste åren integrerats i universitetens och högskolornas utbildningsprogram.

– Utbildningen vid de landstingsdrivna vårdhögskolorna var gymnasial till sin karaktär och det är svårt att utveckla högskolemässighet på en liten isolerad skola utan forskaranknytning.

Känner sig som ett B-lag
Men högskolorna har varit olika bra på
att integrera barnmorske- och sjuksköterskeprogrammen i sin verksamhet. På en del håll har man bara »lyft in« utbildningen, påpekar Högskoleverket i sin utvärdering, medan andra har genomfört en total integrering där vårdutbildningen får samma institutionella förutsättningar som högskolans övriga utbildningar.

De platsbesök som Högskoleverkets sakkunniga gjort vid Karolinska institutet visade att de studerande var missnöjda med integreringen. »De känner sig som ett b-lag inom ki«, konstateras det.

Bristen på högskolemässighet vid vårdutbildningarna gäller framför allt att lärarnas forskningsanknytning inte är tillräcklig. Utbildningen ska ge de studerande både ett vetenskapligt förhållningssätt och en relevant yrkeskompetens och det förutsätter att lärarna har en vetenskaplig skolning, slås fast i Högskoleverkets utvärdering.

Hälften så många disputerade
– Lärarna har gjort stora ansträngningar för att höja kunskapsnivån och många fler har blivit magistrar sedan den förra utvärdering gjordes. Men det är en högskoleutbildning och ska jämföras med andra sådana, understryker Brita Bergseth.

Så även om antalet disputerade lärare vid vårdutbildningarna ökat från 10 till 15 procent på tre år, är de bara omkring hälften av antalet disputerade vid högskolor utan forskarutbildning. Vid universiteten är motsvarande siffra 60 procent.

Att nedskärningarna inom sjukvården även påverkar vårdutbildningen slås också fast i Högskoleverkets utvärdering. Det har blivit svårare både att hitta praktikplatser och goda handledare och den höga omsättningen av patienter påverkar studenternas möjligheter att följa olika sjukdomsförlopp. Även om den kliniska utbildningen uppfyller de yrkeskrav som ställs idag, är det inte säkert att den uppfyller de krav som ställs på framtidens sjuksköterskor.

Hur högskolan lyckas förbereda sina studeranden för framtidens yrkeskrav tas också med i bedömningen av högskolemässigheten.

De studerande ska ges »träning i förmågan att förutse förändringar, att anpassa sig till nya förhållanden och komma på nya lösningar och idéer samt möta problem och konflikter utifrån ett etiskt synsätt«. De ska dessutom vara beredda på möten som växlar mellan olika patienter, situationer och sjukdomstillstånd.

Höga kunskapskrav inför ett yrkesliv där kraven är fortsatt höga – och lönen låg.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida