Flykten från Värmland har börjat

Höga chefer som sparkas och stoppade krediter — krisen verkar total i Värmlandslandstinget.

I vissa avseenden är Värmland unikt. Som vi berättade i förra numret har landstinget fått hjälp med att sanera ekonomin av två av regeringen utsedda »överrockar« (förra landstings-rådet k-g Holmqvist och förre landstingsdirektören Ulf Öhman från Norrbotten). Något liknande har aldrig hänt tidigare i Sverige. Och nu har Postgirots Bank, enligt uppgift första gången en bank gjort något sådant, sagt upp den kredit på 300 miljoner som landstinget haft eftersom banken inte längre anser landstinget kreditvärdigt.

Nyligen blev också tre höga chefer i hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppsagda: ekonomichefen, informationschefen och personalchefen. Ekonomi- och personalcheferna hade haft sina tjänster mindre än ett år.

Formellt sägs de tre ha fått andra arbetsuppgifter, men den allmänna åsikten är att de fått sparken.

Kommunaltjänstemannaförbundet, SKTF, har också ogiltigförklarat att in-formationschefen inte får ha kvar sina arbetsuppgifter och kräver att skadestånd ska betalas ut till honom.

Landstinget behöver sänka sina kostnader med 200 miljoner kronor. För att klara det ska nu alla enheter spara 6–7 procent, med undantag för primärvården.

Spara 200 miljoner
En annan åtgärd för att minska kostnaderna var beslutet att stänga sjukhusen i Säffle och Kristinehamn. Beslutet står fast, men det nya är att det delvis sker snabbare än tänkt när det gäller en vårdavdelning i Kristinehamn och akuten i Säffle. Åtminstone i det senare fallet beror den tidigare stängningen (den 3 september i stället för den 1 april nästa år) på personalbrist; att både läkare och sjuksköterskor har valt att flytta därifrån så snabbt som möjligt.

Även i Kristinehamn flyr anställda till andra arbetsplatser och där kan man tala om den enes död och den andres bröd. Samtidigt som landstinget lägger ner i Kristinehamn, bygger grannlandstinget Örebro ut sin verksamhet. Det tidigare hotade sjukhuset i Karlskoga, två och en halv mil från Kristinehamn, nyanställer över 100 personer för att klara av anstormningen från Kristinehamnsområdet.

Värmland och Örebro har nämligen skrivit ett avtal om att Karlskoga ska ta emot Värmlandspatienter i Kristinehamns-området. I avtalet sägs att Värmland ska betala fullt pris (enligt en riksprislista) upp till 50 miljoner. Över 50 miljoner får Värmland 40 procents rabatt.

Oro för säkerheten
Bland de nyanställda från Kristinehamn finns ett tiotal sjuksköterskor på akuten och cirka 15 inom anestesi och operation.

Vårdfacket har tidigare berättat om stoppet från och med den 1 september för övertids- och fyllnadsarbete utanför jour och beredskap. Då infördes också ett förbud att anställa någon på heltid eller som vikarie och som timanställd.

Hos många väckte stoppet en oro för konsekvenserna för vården och patientsäkerheten. I de nya direktiv som nu skickats ut står det: »Akut anställning av timtider, fyllnads- eller övertidsarbete får endast ske inom akut sjukvård om särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl menas situationer som innebär fara för människors liv eller hälsa och vid risk för skada av egendom. Även uppgifter som måste utföras enligt föreskrift i lag omfattas. Beslut fattas av verksamhetschef och redovisas månadsvis till styrgruppen«.

Stort beslutsmandat
Styrgruppen har utsetts av landstingsledningen. Den står över den professionella ledningsorganisationen och har ett mycket stort beslutsmandat för ekonomiska beslut i landstinget. Gruppen leds av Ulf Öhman, en av regeringens utsedda för att hjälpa Värmlandslandstinget.

Hela organisationen är otydlig, anser Eva Strand, Vårdförbundets ordförande i Värmland.

– Vi har haft samråd med arbetsgivaren, men det är oklart vem som är vår motpart, vem man ska förhandla med. Är det verksamhetschefen, Ulf Öhman eller någon annan?Informationen är också dålig. Ofta får vi underlaget för diskussioner och beslut först när vi sätter oss ner med arbetsgivaren, säger hon.

Eva Strand säger också att de nya reglerna från den 1 september hanteras olika av verksamhetscheferna.

– Det finns exempel på att man vägrar ge semester med motiveringen att det är förbjudet att ta in extra personal. Men semester är en lagstadgad rättighet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida