Följde inte triagehandboken

Sjuksköterskan tyckte att det var onödigt att mannens hundbett bedömdes av läkare och skickade hem honom.

Den 22-årige mannen hade blivit hundbiten. På sjukhusets distriktsläkarcentral undersöktes han av en sjuksköterska som också tvättade och tejpade såren på mannens underarmar och vänster hand. Hon skickade sedan hem honom med uppmaningen att söka på nytt vid tecken på infektion och att senast två dagar senare kontakta en distriktssköterska för sårkontroll.

När mannen två dagar senare besökte sin vårdcentral hade han en varig infektion i vänster hand. Han lades in på sjukhusets infektionsklinik och opererades flera gånger.

Det inträffade anmäldes till Socialstyrelsen som efter utredning anmälde sjuksköterskan vidare till Ansvarsnämnden.

Sjuksköterskan valde att inte följa de gällande och adekvata rutinerna för triagering: att patienter med hundbett ska läkarundersökas inom 24 timmar. Det skrev Socialstyrelsen och hävdade att hon dessutom gjorde avsteg från vetenskap och beprövad erfarenhet genom att tejpa såren utan att först ha skurit bort det förorenade.

Efter händelsen har distriksläkarcentralen upphört med triagering, dels på grund av det inträffade, dels på grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Socialstyrelsen konstaterade vid sin inspektion på mottagningen att bara tre av de sju sjuskötersketjänsterna var bemannade.

Sjuksköterskan skrev till nämnden att hundbett oftast är banala, bara fem till tio procent blir infekterade och få av dem leder till septiska komplikationer. Hon hade försäkrat sig om att patienten hade ett fullgott stelkrampsskydd. Eftersom huvudregeln är att hundbett inte ska sutureras fanns det ingen anledning att patienten skulle bedömas av läkare, skrev sjuksköterskan som ansåg att mannen helt enkelt haft otur.

Ansvarsnämnden skrev att det av det medskickade triagedokumentet framgår att patienter som söker för hundbett på armar eller händer ska bedömas av läkare inom 24 timmar. Sjuksköterskan har därför inte fullgjort sina skyldigheter. Men eftersom hon uppmanade patienten att återkomma vid tecken på infektion låter nämnden disciplinpåföljden stanna vid en erinran (HSAN 2008/2437:b2).


KOMMENTAR:

Borde vara självklart att använda beslutsstöd
– Fallet visar hur viktigt det är med korrekta triagebedömningar, eftersom de annars kan få allvarliga konsekvenser. Det borde vara en självklarhet för alla som utför triage att använda de beslutsstöd som finns att tillgå för denna komplexa arbetsuppgift, kommenterar Katarina Göransson, forskningsansvarig sjuksköterska vid akutkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm.

Sjuksköterskan valde att inte använda Triagehandboken och hävdade att den inte är evidensbaserad.

– Det är i och för sig korrekt. Men den är framtagen av en tvärprofessionell arbetsgrupp med bred kompetens och verksamhetschefen hade beslutat att den skulle användas. Att sjuksköterskan inte gjorde det och inte heller konsulterade tjänstgörande läkare har i hög grad bidragit till patientens senare uppkomna komplikationer. I Triagehandboken poängteras särskilt risk för senskideinfektion vid bett på underarmar och händer.

– Sjuksköterskan upplevde att det fanns en press från ledningen att minska läkarbesöken, alltså att färdigbehandla patienter utan läkarkontakt. Det är allvarligt ur patientsäkerhetsperspektiv, konstaterar Katarina Göransson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida