Folkhälsan i går och i morgon
Samhället får inte abdikera från hälsoinformationen. Bristen på politiska visioner och vapen att möta marknadskrafterna urholkar vårt sociala kapital.
Det sa sa Margareta Persson, chef på sektionen hälsa och jämställdhet på Sveriges kommuner och landsting, på Folkhälsoinstitutets seminarium Folkhälsa i ett historiskt och globalt perspektiv i Stockholm i dag.
Hon var förut ordförande i den nationella folkhälsokommittén, en parlamentarisk utredning, och var inbjuden av Folkhälsoinstitutet för att kommentera de två böckerna Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv och Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering på seminariet.
Margareta Persson konstaterade att det förr fanns ett förtroende för överheten och att myndigheterna och folket ? via folkrörelserna ? för hundra år sedan drog åt samma håll i folkhälsofrågor.
? Men i dag känner vi oss inte längre som en del av det samhälle vi lever i, vi saknar förankring och blir därför lätt offer för marknadskrafterna.
Liten tro på framtiden
Margareta Persson påpekade att ingen av böckerna tar upp dagens stora folkhälsoproblem, den psykiska ohälsan ? som också är en grogrund för fysisk ohälsa.
Hon berättade om artiklar hon just hade läst i sin morgontidning som hon fann typiska och talande för dagens situation. En om en undersökning som visade att bara 16 procent av dagens unga tror att de kommer att få det bättre än sina föräldrar, en annan med rubriken Allt går att sälja med hälsoreklam.
? Jag tror att vår tids hälsofixering är en farlig utveckling och en grogrund för ohälsa och en fascistisk människosyn. Den skapar mycket onödig ohälsa och får folk att känna sig ensamma och övergivna.
Otrygghetskänsla
? Vårt sociala kapital urholkas av bristen på politiska visioner och brist på vapen att möta marknadskrafterna med. Samhället får inte abdikera från hälsoinformationen. Den hälsofrämjande roll som hälso- och sjukvården har haft historiskt kan den ha igen.
Jan Sundin, professor i historia och tema hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, har varit koordinator för de vetenskapliga delarna i boken Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv. Han höll med Margareta Persson.
? Urholkningen av det sociala och kulturella kapitalet och den känsla av otrygghet som misstron mot kommuners och landstings förmåga att klara sina åtaganden leder till är den springande punkten.
WTO i stället för WHO
Gunnar Ågren, folkhälsoinstitutets generaldirektör, påpekade att svenskt folkhälsoarbete rankas högt internationellt och att de stora framgångarna på folkhälsoområdet i historien kommit då ett folkligt förankrat arbete förenats med ett starkt statligt engagemang.
? Men globalt har ohälsans företrädare lyckats organisera sig i mycket högre utsträckning än hälsans. Det är en brist på balans i dag, därför tror jag att det är bra att samtidigt ha både det historiska och det globala perspektivet.
Boken Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering presenterades av professor Tord Kjellström.
? Folkhälsofrågor måste få spela en roll i den globala utvecklingen, men tyvärr anser regeringarna att WTO, World Trade Organization, är mycket viktigare än WHO, konstaterade han.
Tord Kjellström har tidigare arbetat i tio år på Världshälsoorganisationen, WHO, och arbetar nu både åt Folkhälsoinstitutet och för myndigheter i Australien och Nya Zeeland.