Lön och avtal

Föräldraledig fick sämre löneökning – nu stäms regionen

Föräldraledig fick sämre löneökning – nu stäms regionen
Sjuksköterskan som DO tar strid för anses vara särskilt yrkesskicklig men får ändå lägre lönepåslag än genomsnittet. Foto: Mostphotos

En specialistsjuksköterska i Västmanland fick sämre löneförhöjning än sina kollegor. Anledning: Hon hade varit föräldraledig. Nu har Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnat in en stämningsansökan och kräver 40 000 kronor i skadestånd för kränkning.

”I och med att du har varit föräldraledig…”

Så inledde närmaste chefen lönesamtalet inför 2021 års lönerevision, enligt sjuksköterskan. Budskapet var att ledningen inte kunde bedöma hennes arbetsinsats eftersom hon inte varit på plats. Dessutom ville de premiera de medarbetare som gjort en insats under pandemin. Därför blev löneförhöjningen lägre än hon förväntat sig.

– Jag reagerade direkt. Så här ska inte ett lönesamtal hållas. Vi gick från mötet oense, säger sjuksköterskan, som vill vara anonym, till Vårdfokus.

Hon är själv skyddsombud och förtroendevald för Vårdförbundet på sin avdelning. Tack vare de erfarenheterna har hon koll på sina rättigheter och hur lagen om föräldraledighet (FLL) är formulerad. Sjuksköterskan begärde ett förstärkt lönesamtal där ytterligare en chef samt hennes tidigare arbetsledare deltog.

– Då läste jag högt från DO:s hemsida om hur en föräldraledighet ska behandlas. Men de fortsatte med samma argument om att jag inte har varit på plats och därför kunde inte min arbetsinsats bedömas.

Anses särskilt yrkesskicklig

Sjuksköterskan har sedan 2020 ansetts som särskilt yrkesskicklig och fick även i år standardpåslaget på 400 kronor för denna kategori medarbetare. Tidigare år har hon bedömts uppnå lönekriterierna yrkesprestation, kommunikation och kunskapsutveckling över förväntan. I år blev det bara enligt förväntan, vilket ledde till en löneökning på 2,8 procent. Genomsnittet för samtliga sjuksköterskor med samma specialistkompetens i regionen var 2,95 procent. Eftersom arbetsgivaren anger föräldraledigheten som grund är det att betrakta som missgynnande, enligt DO som nu lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

– Den som varit föräldraledig har inte rätt till en viss löneökning, däremot har arbetstagaren rätt att inte missgynnas av skäl som har samband med föräldraledigheten i lönesättningen, säger Isabelle Arsova på Diskrimineringsombudsmannen.

Nu riskerar regionen ett skadestånd på 40 000 kronor. DO kräver också att sjuksköterskan ersätts för förlorade inkomster i form av lön, semester och pensionsinbetalningar.

– DO har bedömt att bevisläget är starkt. Den bedömningen grundar sig bland annat på hur kvinnan bedömts i förhållande till lönekriterierna före respektive under sin föräldraledighet, lönestatistik samt ett vittne som kan intyga vilka uttalanden som gjorts under det förstärkta lönesamtalet, säger Isabelle Arsova.

”Handlar om principen, inte pengarna”

I lönerevisionen vill arbetsgivaren belöna de som gjort ett bra jobb under pandemin, något sjuksköterskan inte haft möjlighet till eftersom hon varit föräldraledig. DO argumenterar för att chefen ändå bör utgå ifrån att hon skulle presterat lika bra som tidigare år, och då fått en löneökning på 3,7 procent, vilket skulle gett henne ytterligare 365 kronor i månadslön. Den genomsnittliga ökningen på 2,95 procent skulle innebära 65 kronor extra per månad.

Det handlar om relativt små summor. Varför är det värt att ta strid?

– Det är en principiell fråga, säger sjuksköterskan till Vårdfokus. Ingen ska behöva halka efter i löneutvecklingen på grund av föräldraledighet. Jag tar inte den här striden enbart för min egen skull, utan även för mina kollegor. Särskilt de som har många föräldraledigheter ska inte riskera att hamna i den här situationen gång efter gång.

Vad vill du uppnå?

– I första hand öka kunskapen hos cheferna, för jag upplevde att de inte hade koll på hur ett lönesamtal ska hanteras efter en föräldraledighet. För mig är inte pengarna viktiga, jag vill ha personlig upprättelse.

I stämningsansökan står att du känt dig mindre värd än dina kollegor. Hur påverkar det dig?

– Det har varit tufft och psykiskt påfrestande: ”Gör jag ett sämre jobb för att jag varit hemma med min dotter och inte arbetat under pandemin?” Men det påverkar inte min prestation på jobbet, där bortser jag från det här.

Arbetsgivaren meddelar att de inte vill kommentera individärenden men välkomnar att frågan granskas:

– Processen får nu ha sin gång och vi avvaktar utfallet av den, säger Björn Forsberg, förhandlingschef i Region Västmanland.

Fotnot: Artikeln är uppdaterad med arbetsgivarens kommentar.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida