Förändra världen

Jane Fonda spände ögonen i de några tusen församlade sjuksköterskorna i lokalen:

»Ni representerar 15 miljoner sjuksköterskor. Utnyttja den politiska kraften att vara många och förändra världen!«

Sjuksköterskan som politisk kraft var det samlande temat när ICN, den internationella sjuksköterskeorganisationen, bjöd in till kongress i Köpenhamn.

Affischnamnet var förstås den omstridda skådespelerskan, aktivisten och feministen Jane Fonda som hade lockats av icn:s olika hälsoprojekt och kom för att visa sin film om flickor i Nigeria.

Jane Fonda har själv initierat ett projekt i sin hemstat Georgia för att stödja unga flickor och undvika tonårsgraviditeter. I Nigeria besökte hon olika projekt initierade av feminister som kommit fram till att den kulturella underordningen hos vuxna kvinnor är så stark att satsningen måste ske tidigt för att kunna ge en verklig förändring.

»Kan vi påverka en flicka mellan 11 och 14 års ålder att välja bort det instängda familjelivet och stå upp för sin självständighet, kommer det att förändra hela världen.«

Levnadsvillkoren för en stor del av världens kvinnor är en välkänd och sorglig läsning, så som de presenteras i icn:s flickprojekt:

Diskrimineringen finns där från fosterstadiet, då fostret kallas »han«, till barndomens sämre mat, kortare eller utebliven skoltid och fattigdom. Under tonårstiden kommer de allt för tidiga giftermålen, graviditeter som flickan inte är mogen för, och den inlåsning och beroende av mannen som äktenskapet innebär.

Kvinnornas brist på kunskap drabbar vården av barnen och leder till sämre hälsa och kortare livslängd. De sociala mönstren går i arv. När de mönstren kan brytas stimuleras utvecklingen av hela samhället.

Sjuksköterskan möter familjerna i sin dagliga gärning och har stor möjlighet att påverka både de enskilda människorna och beslutsfattare, enligt icn, som uppmanar alla medlemsorganisationer att se till flickornas situation i sina respektive länder.

För västvärldens mer jämlika samhällen där utbildning och arbete är självklara för de flesta kvinnor kan projektet kännas främmande. Men där finns i stället problemen i den ökade mentala ohälsan. Vad händer med flickornas självförtroende när de går in i tonårstiden?

Vilket stöd finns för de föräldrar som vill hjälpa sina flickor att stå emot utseendefixering och kvinnlig underordning? Hur många unga kvinnor kunde ha räddats från anorexi och andra självdestruktiva beteenden med självförtroendeträning i de avgörande åren mellan barndom och tonårstid?

Att sjuksköterskor och barnmorskor har en nyckelroll när det gäller folkhälsoarbetet i Europa slogs fast på WHO:s ministerkonferens i München förra året. Och den som aktivt arbetar med ett folkhälsoperspektiv hamnar förr eller senare i de stora politiska frågorna i samhället.

Därför arbetar nu den internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN, med frågor som globalisering och frihandel, sambandet mellan fattigdom och hälsa, kvinnovåld och livsmedelskvalitet.

Organisationen ser världens samlade sjuksköterskor som en stark påtryckargrupp i kraft av sin storlek. Yrkesgruppen har insikt i och praktisk erfarenhet av de hälsoeffekter som samhällsproblemen för med sig.

Christine Hancock, som valdes till ICN:s nya ordförande för de kommande fyra åren, betonade organisationens styrka när det gäller att påverka regeringar och internationella organisationer i globala hälsofrågor. Som nätverk mellan länder har icn också en möjlighet att sprida kunskap inom området.

För den som redan är tyngd av dåliga arbetsvillkor kan det kännas hårt att dessutom bli uppmanad att förändra världen.
Men kanske är det en stärkande sak att lyfta blicken och inse sin egen betydelse som aktör på folkhälsoområdet: Att arbetet har betydelse både för den patient som ska vårdas i dag, för människors hälsomedvetande och samhällets hälsoinsatser på längre sikt.

Som Jane Fonda uttryckte det i sin första bejublade mening till sjuksköterskorna på icn-kongressen: »Världen har sjuksköterskorna att tacka för sin hälsa.«