Förändringar gör oss sjuka

I en nyutkommen bok från Institutet för framtidsstudier diskuteras hur snabba samhällsförändringar påverkar vår hälsa.

17 september 2003

Att hälsan påverkas av samhällsförändringar visades tydligt i en studie av hälsoutvecklingen bland litauiska män som gjordes under mitten av 90-talet. Efter glasnost ändrades tillvaron där från det hopplösa ? men stabila ? till ett oförutsägbart kaos, och hälsan bland männen försämrades radikalt.

Margareta Kristenson, med dr och lektor i folkhälsovetenskap och socialmedicin vid Linköpings universitet, som har lett studien berättade vid ett seminarium under onsdagen att bland litauiska män var dödligheten i hjärtinfarkt fyra gånger högre än bland svenska män.

Att studien bara omfattade män berodde på att det inte fanns någon skillnad i dödlighet bland kvinnorna i de båda länderna.

Tunga livsvillkor och kronisk stress ökar också risken för sjukdom. Personer med låg socioekonomisk status rapporterar mera spänt arbete och social isolering, lägre copingförmåga (förmåga att anpassa sig och klara svåra situationer) och mera hopplöshet än personer med hög social status. Det visade studien av männen i Litauen, liksom en uppföljande studie av män och kvinnor i Östergötland som gjordes häromåret.

Vår copingförmåga grundläggs tidigt i livet och tilliten till den är ett viktigt skydd mot stress.

? Redan tidigt i våra barns liv kan vi lära dem att känna framtidstro, sa Margareta Kristenson.

Farligt att vara cyniker

Att typ A-personligheter riskerar att bli stressade eller utbrända har länge talats om, men en ännu högre riskfaktor än höga ambitioner är en cynisk livsinställning.

? Cyniska personer som tror att människor vill dem illa och att det är bäst att inte lita på någon löper större risk an andra att bli sjuka.

En sådan cynism, fann Margareta Kristenson, var vanligare bland männen i Litauen än bland svenska män.

Här syns också en skillnad mellan könen. Kvinnor rapporterar sämre copingförmåga, medan män rapporterar mer cynism.

? Knepigt att frågor som rör folkhälsan är spridda på flera olika ministrar: arbetslivsminister, socialminister och folkhälsominister. Låt en hälsominister ha det samlade ansvaret, föreslog Margareta Kristenson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida