Förbundet bör heta bara Vårdförbundet – Ett av kraven inför kongressen i november

Nytt namn på förbundet och att sjuksköterskor som arbetar i kommunen ska ha distriktssköterskekompetens är några av yrkandena i de motioner som ska behandlas på Vårdförbundet SHSTFs kongress.

I mitten av november håller Vårdförbundet SHSTF kongress, en kongress som till skillnad mot kongresserna 1995 och 1996 ska välja en ny förbundsstyrelse. Kongressen ska också ta ställning till 21 motioner, inlämnade både av enskilda medlemmar och lokala avdelningar.

Förbundets namn har varit omdiskuterat ända från starten 1976 och har behandlats på ett flertal kongresser, senast förra året. Vid ett par tillfällen har kongresser till och med beslutat om att förbundet ska byta namn. 1980 togs ett beslut som sedan revs upp på kongressen 1983. 1996 yrkade den lokala avdelningen i Gävleborg på att förkortningen SHSTF skulle tas bort. Kongressen sa ja, men beslutet kunde inte genomföras eftersom det inte fick stadgeenlig majoritet). Namnet har också vid ett tillfälle ändrats, från SHSTF till Vårdförbundet SHSTF.

Etablerat namn
Nu återkommer den lokala avdelningen i Gävleborg med yrkandet om att namnet i framtiden enbart ska vara Vårdförbundet, inte Vårdförbundet SHSTF, eftersom namnet Vårdförbundet nu är etablerat. Förbundsstyrelsen håller med och vill att kongressen ska besluta om namnbyte.

Fyra medlemmar i Jönköping – Hertha Ljungman, Ingrid Hugosson, Birgitta Eklund och Ulla Crona – vill att förbundet ska verka för att de sjuksköterskor som anställs i särskilda boendeformer i kommunerna ska ha distriktssköterske-kompetens.

Förbundsstyrelsen säger i sitt yttrande – liksom avdelningen i Jönköping – att den håller med om behovet av specialistkompetens i den kommunala sjukvården och att fler distriktssköterskor bör anställas. Förbundsstyrelsen säger också att den redan nu försöker påverka på olika sätt, till exempel i överläggningar med Socialstyrelsen och Kommunförbundet. Därmed anser man motionen besvarad.

Samma fyra medlemmar i Jönköping vill att Vårdförbundet SHSTF inte aktivt ska verka för att hemsjukvården och hälsocentraler ska överföras till kommunerna. De menar att primärvården fungerar bra och att en förändring kan innebära en försämring. Både Vårdförbundet SHSTFs lokala avdelning i Jönköping och förbundsstyrelsen föreslår avslag. De menar båda att det skulle vara en fördel om kommunerna tog över den del av hemsjukvården som gäller gamla och handikappade. Därigenom skulle kommunerna få en höjd kompetens och distriktssköterskorna en förstärkt arbetsmarknad.

Kommunerna tar över
När det gäller huvudmannaskapet för primärvården i övrigt har förbundet inte tagit ställning, men förbundsstyrelsen menar att det troligen skulle vara bra om kommunerna tog över vissa delar, till exempel folkhälsoarbetet och barnhälsovården. Någon överföring av hälsocentraler till kommunal regi har inte föreslagits, säger förbundsstyrelsen.

Haninges BVC-sjuksköterskor yrkar att  förbundet ska verka för att alla distriktssköterskor ska ha rätt att söka den särskilda 8-poängsutbildningen i farmakologi och sjukdomslära och att det inte som nu är tjänsten utan utbildningen som ska vara avgörande. Risken, säger de genom Maj-Britt Pihl, är annars att de som inte gått kursen får svårare att söka annan tjänst. Förbundsstyrelsen, liksom tidigare avdelningen i Stockholm, instämmer och bifaller motionen.

34 sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen vid Universitetssjukhuset i Umeå samt sjuksköterskorna Solveig Wallner, Camilla Wikström och Åsa Landin-Jonsson i Västerbotten vill – med stöd från den lokala avdelningen i Västerbotten – att förbundet ska verka för att handledararvode ska utgå till sjuksköterskor anställda vid universitetssjukhus. Detta eftersom man på den typen av sjukhus har extra stor undervisningsbörda. Västerbottenssjuksköterskorna påpekar att sjukgymnasterna har ett sådant arvode. Förbundsstyrelsen säger att kongresserna 1989 och 1993 sagt att man ska verka för ersättning och att de besluten fortfarande gäller och anser därmed motionen besvarad.

Ytterligare en motion kommer från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen i Umeå. De kräver att förbundet under den kommande avtalsperioden ska prioritera intensivvårdsutbildade sjuksköterskors lön, för att försöka bryta en mångårig usel löneutveckling. Förbundsstyrelsen bifaller kravet på att förbundet ska prioritera lönefrågan i sin verksamhet de kommande åren, men med samma tillägg som den lokala avdelningen i Västerbotten gjort, att det ska gälla alla förbundets medlemmar.

”Sjuklöneavdraget orättvist”
Ytterligare en motion kommer från Västerbotten. Den lokala avdelningen yrkar att Vårdförbundet SHSTF med eftertryck ska slåss för ett rättvisare sjuklöneavdrag vid korttidsfrånvaro, rättvisare regler för arbete extra dag eller natt, rättvisare OB-ersättning samt högre nivåer för jour, beredskap och obekväm arbetstid. Avdelningen får bifall från förbundsstyrelsen när det gäller sjuklöneavdraget, men angående övriga punkter anser förbundsstyrelsen att det är frågor som måste avgöras när kraven fastställs inför avtalsförhandlingarna.

Minska veckoarbetstiden från 38,25 till 37 timmar för sjuksköterskor som arbetar på schema, yrkar Ann Eek, Eva Michalak. Kajsa Jonsson, Helena Kinnunen, Åsa Lidberg, Kristina Cedheim och Lotta Sohlgren i Stockholm. I sitt yttrande säger förbundsstyrelsen att arbetstidsfrågan nu ses över i ett speciellt projekt och att några beslut inte bör tas innan det arbetet är klart. Samma svar får Majvor Mäki-Sjöberg som yrkar att nattarbetstiden ska kortas med 9,08 timmar till 27,25.

Greta Karlsson och Renja Rickett vill att Vårdförbundet SHSTF ska verka för att arbetsgivaren har ett chefsutvecklingsprogram med chefsavvecklingsplan och att förbundet ska verka för tidsbegränsade förordnanden för chefer när en sådan plan finns. Förbundsstyrelsen anser att det här är en fråga som varje lokal avdelning själv ska bestämma över och att man under 1997 tillsatt ett projekt – Chefspolicyprojektet – samt anser därmed motionen besvarad.

Vill ha pension vid 63 år
Den  nyligen höjda pensionsåldern från 63 till 65 år tas upp i en motion från ett antal medlemmar på Radiumhemmet i Solna, genom Karin Billman Månsson. De vill ha en återgång till 63 år. Om det inte är möjligt vill de ha generösa övergångsbestämmelser så att de som vid förändringen var 55-58 år ska få gå vid 63. Förbundsstyrelsen säger nej, framför allt därför att en sänkning från 65 till 63 tar alldeles för mycket av de pengar som finns för medlemmarna i de kommande förhandlingarna.

Förbundsstyrelsen säger ja till avdelningen Skånes yrkande om en analys av vilka konsekvenser det individuella lönesystemet fått för föräldralediga och långtidssjukskrivna.

Förbundsstyrelsen säger också ja till yrkandet från den lokala avdelningen i Kalmar om att ha kongress vartannat år i stället för som nu varje år eftersom ett år är för kort tid för att åstadkomma allt som behöver genomföras.

Maj Dahlberg i Stockholm tycker att avgifterna till seminarierna på förbundets hälso- och sjukvårdsstämma är för höga. Hon vill att de ska sänkas när en enskild medlem betalar och att ett visst antal fribiljetter ska reserveras för arbetslösa medlemmar. Förbundsstyrelsen säger nej till båda förslagen, men säger samtidigt att det ska vara möjligt för heltidsarbetslösa att få kostnaderna betalda.

Förhandla fram ett gruppförsäkringsavtal som varje medlem frivilligt kan ansluta sig till, yrkar 47 biomedicinska analytiker i Kristianstad. En utredning om detta är redan på gång och ett beslut om en gruppförsäkring kan komma redan i år, säger förbundsstyrelsen i sitt yttrande och anser därmed motionen besvarad.