Förnimmelse viktig del i kommunikationen med patienter med afasi

Karin Sundin, Lilian Jansson & Astrid Norberg. Communicating with people with stroke and aphasia: understanding through sensation without words. Journal of Clinical Nursing, 2000; 9: 481—488.

Introduktion: Att drabbas av afasi efter slaganfall innebär kommunikationshinder som försvårar förståelsen och att bli förstådd. Detta kan öka risken för social isolering och lidande hos personer med afasi. Kommunikationssvårigheter i vården utgör en väsentlig utmaning för vårdpersonalen.

Syfte: Att belysa innebörden i vårdpersonalens levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter slaganfall.

Metod: Narrativa enskilda intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som av sina arbetskamrater ansågs speciellt skickliga på att kommunicera med patienter med afasi efter slaganfall. Sjuksköterskorna och undersköterskorna ombads att berätta om en lyckad kommunikationssituation som de upplevt tillsammans med en patient med afasi efter slaganfall, och vidare om sin uppfattning om vad som är svårt och mindre svårt i kommunikationen med dessa patienter, och hur de gör och förhåller sig för att förstå och bli förstådda. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ut ordagrant. En fenomenologisk-hermeneutisk metod användes för att tolka intervjuerna.

Huvudresultat:Vårdarna bemöter patienterna med lugn, tillit, ödmjukhet och respekt samt erbjuder närhet och öppenhet i omvårdnadsrelationen. De har inte en färdig föreställning om patienten, utan går in i ett nära möte med patienten som en jämbördig medmänniska, förutsättningslöst och utan förutfattade meningar. Vårdarna reflekterar inte i kommunikationssituationen utan förnimmer och delar patientens känslor och låter dessa känslor vägleda dem. Detta åstadkoms genom känslointoning, som innebär ett delande av inre känslotillstånd med den andra personen, och som medför en möjlighet att vara delaktig i en nära gemenskap med patienten. Att kunna träda in i denna djupa nära gemenskap med patienten utan att själv som vårdare bli skadad eller att skada patienten, underlättas genom att en skyddande distans i närheten upprätthålls, det vill säga att inneha en medvetenhet om denna risk.

Slutsats: En kreativ närhet mellan de kommunicerande parterna och en öppenhet för känslor genom förnimmelse, visade sig vara mycket viktiga förutsättningar för förståelsen och att bli förstådd i kommunikationen. Förnimmelsen är inte beroende av förståelse men förståelsen är beroende av förnimmelsen. Vårdaren förstår patienten med afasi genom att förnimma patientens känslor och upplevelse av situationen.

För korrespondens: Karin Sundin, legitimerad sjuksköterska
och med dr vid institutionen för vård- och hälsovetenskap, Mitthögskolan, institutionen för vård- och hälsovetenskap, 891 18 Örnsköldsvik.
Telefon 0660-57879, e-post: karin.sundin@vav.mh.se