Förr en hustrus arbete – i dag en akademisk examen

Under 1900-talet har synen på arbetet i laboratorier ändrats kraftigt, konstaterade universitetslektor Bodil Persson inför en till bristningsgränsen fylld aula.

Bodil Persson, biomedicinsk analytiker, universitetslektor på Malmö högskola och före detta ordförande i ibl, hade till kongressen gjort en engelsk kortversion och uppdatering av sin avhandling från 1994 När kvinnorna kom in i männens värld som delades ut vid entrén. Många deltagare följde koncentrerade med i häftet The professionalization process under hennes föredrag.

Bodil Persson berättade att kvinnor arbetade med laborativa arbetsuppgifter långt före den första utbildningen som hjälpredor till forskande män och läkare. De var hustrur, systrar eller bekantas döttrar som tog hand om hela analyskedjan från bearbetning av ett material till undersökningsresultat för att identifiera, verifiera och rapportera närvaro eller frånvaro av ämnen eller funktioner. De räknades inte som förvärvsarbetande och fick lära upp sig själva och experimentera fram metoder och tekniker.

Både arbetsfördelning, ekonomi och statens uppfattning om arbetsområdet bidrog till att yrket redan från början fick en könsstämpel. Statens sanktionerade yrket som kvinnligt genom att 1912 inrätta en första tjänst, för en kvinnlig laboratorieassistent.

Fram till 1925 hade kvinnor monopol på tjänsterna. Då öppnades de också för män, men med »kvinnliga« löner. Män hade ju högre löner än kvinnor och staten var orolig för att löneutgifterna skulle öka för mycket då yrket öppnades för män.

Yrkestitlarna har skiftat: preparatris, laboratris, tekniskt biträde, kvinnligt tekniskt biträde, mikroskopist, analysbiträde, laboratoriebiträde, medicinsk tekniskt biträde och laboratorieassistent.

En standardiserad och formell utbildning skapades först 1940. Den blev en universitetsutbildning 1977 och 1999 blev den treårig. Samma år fick biomedicinska analytiker en skyddad yrkestitel, och nu hoppas man på legitimation nästa år.

I Sverige finns i dag bortåt elva tusen biomedicinska analytiker, ett par hundra av dem har doktorerat. Det finns tre professurer, alla är män trots att 94 procent av kåren är kvinnor.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida