Forskning

Arbetsmiljön glöms bort vid patientförflyttningar

Arbetsmiljön glöms bort vid patientförflyttningar
Många får ont av att lyfta, flytta, vända och vrida patienter dag efter dag. Foto: Getty images

Fallolyckor och skadad vårdpersonal hänger ihop. Nu jobbar forskare för att patientförflyttningarna ska bli säkrare - för både personal och patienter.

Har du ont i nacke och axlar efter otaliga vändningar av patienter, eller ryggbesvär efter att ha lyft upp en patient eller brukare från golvet? Du är inte ensam.

En av de vanligaste situationerna som skadar eller riskerar att skada personal inom vård och omsorg är just personförflyttningar. Det fick forskare vid Linköpings och Örebros universitet reda på när de gick igenom hundratals avvikelserapporter från en svensk region, insamlade under en fyraårsperiod.

Doktoranden och ergonomen Sebastian Buck vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland, är en av forskarna i projektet. Han tycker att det är för lite fokus på arbetsmiljö och säkerhet för personalen redan på sjuksköterskeutbildningen. Han har själv föreläst halvdagar för blivande sjuksköterskor.

Sebastian Buck är doktorand och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland. Han är en av forskarna som arbetar med projektet PAWSS.

– Man inser snabbt att de fyra timmarna inte hinner ge allt man behöver för resten av sitt arbetsliv. Man behöver upprepa det mer. Studenterna lär sig mycket om att behandla patienter. Men lite om sin egen arbetsmiljö, säger han.

Genom studien såg forskarna att arbetsmiljöperspektivet på förflyttningar ofta saknas även på sjukhusen och boendena. Både hos personal och organisation. Fokuset ligger på att det ska vara patientsäkert.

– Man kanske tänker ”det går fort, jag gör det här”, men om man tänkt efter innan kan man göra det så mycket säkrare för både en själv, medarbetarna och patienten. Personförflyttningar och fall har stora kopplingar. Tar man bort vårdperspektivet finns en risk att båda skadas. Likaså om man tar bort arbetsmiljöperspektivet, säger Sebastian Buck.

Sjuksköterskor kände sorg, skuld och ånger

Efter undersökningen av avvikelserapporterna gjorde forskarna djupintervjuer med personal som varit med om sådana händelser. De flesta var sjuksköterskor. Många hade hållit på sina känslor fram till dess. En del kände sorg, skuld och ånger. Någon hade skadat ryggen så illa efter att ha gjort en heimlich manöver att hen fått hela sitt liv förändrat efteråt.

Det här är en viktig fråga för chefer och skyddsombud. Därför jobbar forskargruppen för att öka medvetenheten om riskerna, och för att hitta bra sätt att göra arbetsmiljöarbetet kring förflyttningar till en naturlig del av vardagen – utan att bli ett extra moment för redan stressade medarbetare.

Studie om säkerhet för både personal och patienter

Forskningsprojektet heter Patient and Workers Safety Study (PAWSS) och består av flera delstudier som tillsammans tar ett helhetsgrepp kring arbetsmiljöarbetet vid personförflyttningar. Den första delstudien behandlade avvikelserapporter och blev klar 2019. Den andra bestod av djupintervjuer och publicerades 2021.

Forskargruppen har samarbete med regioner och kommuner i Östergötland, Örebro, Jönköping och Sundsvall.

I höst startar forskargruppen ett nätverk för aktivt lärande och utveckling om personförflyttningar (NALUP).

PAWSS mål:

  • Via samverkan skapa en säker arbetsmiljö och vårdmiljö för medarbetare och vårdtagare
  • Utveckla och tillämpa metodik som skapa säkra personförflyttningar
  • Förebygga belastningsrelaterade arbetsskador som kan uppstå i samband med personförflyttningar.
  • Förebygga vårdskador som kan uppstå i samband med personförflyttningar

Mer information om projektet PAWSS finns på hemsidan.

Forskargruppen håller bland annat på att validera och digitalisera riskbedömningsinstrumentet Tilthermometer. Det är ett slags formulär där personal fyller i hur många vårdtagare som behöver hjälp med till exempel att vända sig i sängen. Det ger sedan en samlad profil över hur riskerna ser ut på arbetsplatsen.

Sebastian Buck ser det framför allt som ett verktyg för chefer och skyddsombud. Den enskilda medarbetaren tycker han alltid ska göra en egen riskbedömning innan hen hjälper en patient från sängen till rullstolen.

– Fundera på vad patienten klarar själv, eller själv med hjälpmedel. Hur kan jag hjälpa till med så låg arbetsbelastning som möjligt?

Ny utbildning ska ge gemensamt säkerhetstänk på jobbet

Forskarna utformar också en utbildning och vägledning, som tillsammans med Tilthermometern ska testas ute i verkligheten på kliniker, vårdavdelningar och boenden.

– Alla behöver få samma information och kunskap, så de får ett gemensamt tänk. Nu kan en del ha 30 år gammal kunskap, och andra ganska ny. Medarbetaren kan ha varit på kurs en gång, och sedan vill arbetsgivaren att den ska ha ett eget ansvar över personförflyttningar och förväntar sig att den kan det, säger Sebastian Buck.

Till våren börjar de rekrytera arbetsplatser till sin interventionsstudie. Den kommer utföras under hösten 2022 och innebär att arbetsplatserna provar att använda utbildningen, vägledningen och riskbedömningsinstrumentet under en period. Vård- och omsorgsenheter över hela Sverige är välkomna att höra av sig för att delta. I höst startar forskargruppen ett nätverk för aktivt lärande och utveckling om personförflyttningar (NALUP).

– Allt vi gör hör ihop. Vi sprider ordet om säkra förflyttningar. Vi vill sätta det på kartan och göra det till något som man tänker mer kring.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida