Forskare granskar psykiatrireformen

Psykiatrireformen är inget misslyckande även om genomförandet har inneburit svårigheter. Den slutsatsen drar Urban Markström, som har studerat effekterna av reformen de första åren.

Socionomen Urban Markström lägger fram sin avhandling Den svenska psykiatrireformen. Bland brukare, eldsjälar och byråkrater vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet på fredag. I avhandlingen konstaterar han att psykiatrireformen ofta beskrivs som ett misslyckande, men själv delar han inte den bilden.

? Visst brister det fortfarande. Det finns exempelvis för få sysselsättningar för de psykiskt funktionshindrade, men det finns ändå väldigt mycket mer nu än före reformen, påpekar han.

Avsikten med psykiatrireformen var att kommunerna skulle ta ett tydligt ansvar för de psykiskt funktionshindrades boende och sysselsättning.

? Det målet har man nått. Alla är överens om att ansvaret nu är kommunernas, även om det skulle kunna bli ännu tydligare, säger Urban Markström.

När reformen genomfördes satsade staten medel för att stimulera landsting och kommuner till samarbete och för att nya verksamheter för de psykiskt funktionshindrade skulle skapas. Pengarna har bland annat använts till utveckling av nya metoder, där Urban Markström nämner personligt ombud som en av de mest verksamma. Den har gjort att stabiliteten i boendet för de psykiskt funktionshindrade har ökat och att slutenvården har minskat.